De svåra valen

När hösten återigen rullade igång var jag så less på mitt liv att det var dags för några principbeslut.
Facebook bara en gång om dagen. Oj vad jag har mått gott av det! Ridbyxetraumat fick mig bestämma att gå ner i vikt. Bra, vi får se hur det går. Och idag har jag bestämt mig att försöka sluta svära. Om jag mot förmodan skulle sakna otyget får jag väl börja om då.
Jag älskar mjuka goa Rabalder-tunikor! Men nu är det slut på mumintrolltider. Jag ska handla mig några fina mörka byxor från Meandi, ta i bruk mina kortare tröjor och jag har även beställt mig fina långa stövlar. Jag ska bli en seriös lady. Åtminstone på väg till jobbet och tillbaka hem. (På jobbet har jag mina vita kläder, på kvällen ridbyxor och på natten nattkläder, men 1 timme av 24 ska jag uppnå i alla fall.)
Många människor, såsom Tove Jansson, levde under ständig konflikt: Har jag gjort rätta val i mitt liv? Jobb eller familj? Ska jag ägna mig helt och hållet åt konst? Sådana här funderingar hade hon livet ut. Drömmen om något mera, något större. Men jag tror att jag får tills vidare nöja mig med små förändringar.
Barnen har jag, och dem väljer jag aldrig bort. Gubben byter jag absolut inte ut. Och i och med gubben får jag nog snällt  bo kvar  i Vännfors. Hästen måste jag ha, eftersom jag behöver motion och frisk luft, och kan inte tänka mig någon annan idrott än ridning (och det är väl tur det, med mina knän och allt.)
Jobbet då. Det har jag faktiskt tänkt byta några gånger, och inte så länge sedan sist, men även om jag skulle bli en mumie i sjukhuskorridorerna, vet jag ändå att jag gör någonting gott, och att någon måste göra det här jobbet. Det är inte bortkastat, och därmed kan jag fortsätta tills vidare, tills det är dags för någonting annat. Jag lär mig någonting nytt varje dag.
 
Jag kan berätta för Yades vänner, att vi hoppade lite studs på markarbetsträningen igår! Hon var på hugget, och jag bromsade kanske lite för mycket. Men hon var väldigt fin och lika klockren på hinder som hon brukar vara. Tyvärr har jag ingen fotograf nuförtiden!
Slutligen ett skönhetstips. Min underbara Ljung-ansiktskräm från Sorsele tog slut nyligen, och då återgick jag till ett gammalt, beprövat koncept. L’Occitane har så milda och fina krämer att jag använder faktiskt kroppskrämerna till ansiktet. De är precis lika bra som andra märkenas ansiktskrämer, och svider inte det minsta lilla. Min favorit, ros, finns inte här uppe vad jag vet så jag köpte Verveine (citrus) från båten. Funkar lika bra. Och räcker länge!
 
 
 
 
 
 

Utseendeproblem

Min åsikt är att alla män och kvinnor oavsett åldern borde vara rädda om och ta hand om sitt utseende. Om ni undrar varför, så är bästa svaret jag kan ge att det är bara en förlängning av åsikten att alla borde ta hand om sin personliga hygien.
Men jag måste medge att mina 25+ timmars arbetspass utgör en ordentlig utmaning för denna ambition.
För det första de vita sjukhuskläderna. Urtvättade tröjan och illa sittande byxorna, för inte att tala om den för stora läkarrocken, kunde få vem som helst se spökaktig ut. Överallt hänger det sökare och telefoner i en sådan mängd att kläderna nästan tänjs ut till marknivån. Mitt på huvudet sitter läsglasögonen, inskaffade pga allmer avtagande närsyn, för att jag ska hitta dem genast då det väl krisar till. Glasögonen gnuggar upp mitt fjuniga pannhår och får mig likna ett piggsvin.
Mot slutet av kvällen börjar dagens makeup ge upp. Att tvätta bort den helt är riskabelt med tanke på att det grånande spöket i spegeln kunde därefter se ännu glåmigare ut. Men att lägga en ny krigsmålning på kvällen, just innan eventuella sömnen, kommer inte heller i fråga. Oh vad karlarna har det enkelt. Tur att jag inte (ännu) behöver bry mig om rakning i alla fall.
Att duscha som jour lockar mig inte, hemska tanken. Om sökarna börjar yla just när man bäst står och sjunger i duschen, finns det en risk att jag får en trauma som blir omöjlig att bota. Så jag står ut och springer i duschen morgonen efter, så fort jag blivit av med mina jourattiraljer.
Slutligen problemet att tillbringa ett helt dygn inlåst på en avdelning där det knappt finns ett fönster, och följdaktligen kan det väl gå ett dygn utan att man har en aning om vad det är för väder utanför. Jag äter mina lunch och middag, och kanske lite godis emellan för att helt enkelt stå ut, men känslan man får är inte precis den fräscha, hälsosamma, uppfriskande som man kan uppnå efter en promenad eller en ridtur. Nej, känslan man får är, att man är tjock, blek, försoffad och totalt instängd.
Inatt när jag kröp ut ur min håla, bara med ett seende öga dessutom (hade tagit bort kontaktlinsen innan sömnen) var jag allvarligt talat rädd för att skrämma någon som skulle få syn på mig. Tur att föräldrarna inte brukar vara uppe den tiden på dygnet- mina arbetskamrater borde väl ändå känna igen mig. Det som oroar mig är, om jag så småningom blir mitt ”jour-jag”, i andras ögon och mina egna. Tänk om jag blir detta spöke även när jag inte går jour, på jobbet, och kanske även hemma! Då vill jag i alla fall med mina sista krafter påminna er om att det inte var frivilligt!
 
Idag tömkörning igen. Rätt avslappnad och lösgjord häst på en lång lina, hon gjorde allt precis som hon skulle! Skritt, trav och galopp, och bara lite bus i galoppen. Vi var såå glada!
 
 
Och hon är ju alltid snygg, tröstar jag mig. Hon får vara snygg för oss båda.
 

Hos frissan

På morgonen gjorde Rebecka mig fin igen. Tack och lov att det finns möjlighet att färga håret nuförtiden, jag vill gärna fortsätta vara brunette tack. Med mig fick jag några produkter.
 
 
1. Saltdeo av Maria Åkerberg. För att den är bara bäst. OK. 
2. Rostedt Creator leave-in perfector. Bra för mitt hår. OK.
3. Rostedt injection free facial relaxer. Tackar för den, inga sprutor för mig i ansiktet.
4. Brun-utan-sol-kräm. Men vem skulle kika på mina ben??? Men Ulrika var övertygande- det gör visst många och detta är viktigt. OK, OK, OK.
 
 
 
 

Denna sommar doftar…

Denna sommar doftar
 
 
Från vänster
Orofluido hårolja
Ljung ansiktscreme vitamin (en produkt från Sorsele)
Rituals Cherry Blossom body mist
The Body Shop Brazil Nut massageolja
Rituals Miracle Balm handkräm/nattkräm
Maybelline Baby Lips läppbalsam, smak mint
Rituals Mandarin Bliss antiperspirant spray
 
Sommaren har hittills också luktat en hel del sjukhus och jourrum. I händelse att ni undrar vad jag håller på med och varför jag inte hör av mig. Men jag försöker njuta av sommaren, varje lilla stund. Och till sist får jag ju också semester.

Ledig- or not

Jag har visst varit kompledig i veckan. Men förutom vissa obligatoriska moment som jag sprängt in i dagarna så har jag varit helt insnöad i flytt- och banankartongerna nere i källaren. Jag har flyttat saker hit och dit, sorterat och organiserat om, och gjort oss av med ännu mera grejer än förut. Jag nyser av allt damm och någonstans i bakskallen börjar jag bli mera och mera less, ja, rentav förbannad. Nu får det här ta slut! Jag vill ha ett liv som alla andra, utan ständiga renoveringar och omorganiseringar. Och jag har inte haft någonting att blogga om, absolut inte!
Min frisör (Qlip4You i Vännäsby) har en ny medarbetare, hudterapeut som ger bl a massage och fotvård. Idag var jag på fotvård. De hade gjort ett jättefint behandlingsrum.
 
 
Mycket skön och nödvändig behandling! Jag frågade försiktigt om terapeuten kunde tänka sig ta sig an mycket ovårdade, stora och dessutom kittliga fötter, och hon var redo. (Jag nämner som vanligt inga namn…)
 
 
På stan fick jag tag på Baby Lips, ska prova om de är så bra som ”alla”säger. Fotade också världens bästa och skönaste läppvårdsprodukt, lip gloss från LUSH. Jag tror att man måste ända till Stockholm för att få tag på den.
Kan också säga att Yade mår bättre, fullt ridbar och såren på ryggen är under läkning även om jag nästan inte vågar skriva detta. Jag och Lis-Marie har kommit på att hennes allra mest naturliga område är fälttävlan. (Hon ÄLSKAR naturhinder och bus i skogen, helst i kombination!)
 
 

En underbar helg!

Jag har verkligen inte hunnit blogga under denna helg!
På fredagen for jag från jobbet till frissan där duktiga Rebecka gjorde mig så fin. Därifrån tillbaka till stan till Gregers systers 40-årskalas, mycket god mat och mycket trevligt sällskap.
På lördag for vi åter till stan, där jag skulle få min 40-årspresent som jag inte visste vad den var. Greger ledde mig till Nefertiti-skönhetssalong där jag fick en underbart skön ansiktsbehandling. De använder ekologiska Organique-produkter och jag köpte mig en choklad body butter eftersom jag nuförtiden har ett tvingande behov att smörja mig i choklad.
Vi åt på Vezzo, och min vana trogen hade jag nästan hunnit äta upp allt innan jag kom på att jag skulle fota.
Därefter gick vi på stan och uträttade några ärenden. Nu ska jag vara lite politisk, och kanske inte helt politiskt korrekt, men nog har det blivit ett elände med alla dessa tiggare! Jag påstår inte som Lennart Holmlund gjorde, att de egentligen är rika och sitter där bara för att dryga ut kassan, vem sjutton skulle göra sådant?! Jag läste artikeln om dem på VK och jag förstår att deras andra alternativ, ett liv i Rumänien, skulle vara ännu eländigare än att tigga på Umeås gator. Och dragspelsgubben är ju egentligen som vilken gatumusikant som helst. Men det är för hemskt att se dessa (låtsas)halta och slitna människor sitta eller stappla runt i varje hörn och vid ingång till alla gallerier. Hur blev det så här? Är det pga EU? Dessvärre har jag ingen lösning på deras privata problem eller på den globala eller europeiska fattigdomen heller. Men jag tycker att det borde finnas en lösning, att de kunde få någon människovärdig sysselsättning och inkomst här i Umeå. Vad som helst måste vara bättre än att sitta på marken med en mugg.
Illa berörd av ovanstående fortsatte vi till andra delen av min födelsedagspresent. Jag läste i tidningen om Stora Hotellet och sedan det åter öppnades efter totalrenoveringen har min stora dröm varit att sova där en natt, i den spöklika omgivningen. Nu är det inget spökhotell, utan ett sjöfartshotell, från 1895 om jag minns rätt. Nyrenoverad, och stilen är mörk, murrig och kitschig.
Trapphuset
Alla dörrar var spöklika hologram, vår dörr
Vårt rum
Utsikten
Korridoren
Aulan
Utifrån
På kvällen for vi till Svantes 50-årsfest, kvällens tema var hardrock och Sorsele! Jag satt mellan mitt ex klasskompis från grundskolan och min ex svärmors kusin…
Min hardrockutstyrsel
Soundrise spelar
Öppna baren
Jag sov otroligt tungt med livliga drömmar. Frukostbuffen var jättefin såklart
Sen fortsatte vi till kalaset i Leos Lekland.
Slutligen landade vi i Vännfors där jag, Yade, Sanna och Buster gjorde en fantastisk uteritt till bergets topp. Hoppade över lite kvistar, vilket var kusligt för mig, men Yade var trevlig, pigg och glad! Mest var det varmt och skönt, men ett par hagelstormar passerade också.
 Våra finfina hästar!