Kategori: Skönhet

Tiger Summer Essentials del 2 Makeup

Sedan jag fick mina solfläckar har jag varit extra försiktig med solen, och alltid använt solskyddsfaktor i ansiktet. Det är inte bara pigmentfläckarna som motverkas då, utan kanske även en och annan rynka. CC-cremen i mitten (Lumene) har fått toppbetyg i testerna så den ska jag pröva. Rituals-produkten till vänster är en sommarcreme, men kan med fördel användas året runt.
 
 
Annars har sommarens makeup-linje varit NUDE. Det finns sällan jättemotivation att göra sig fin när det är 30 grader varmt ute. Det kan hända att det finns produkter som tål hetta, men jag har inte orkat leta efter sådana. Att ta hand om sig själv i all ära, men det viktigaste såhär sommartid är att man vilar och njuter av livet, inte hur man ser ut.
 
 
Jag tycker också om dofter, så den här torroljan för håret av Davines har varit helt rätt, med sin något kraftiga doft. Det har nog skrivits böcker om hur man ska ta hand om sitt hår under sommaren, men det har jag inte heller tid med. Håret får helt enkelt hänga med, på mina villkor.
I övrigt har jag köpt några skönhetsprodukter på rea som ska täcka kommande säsongens behov, och fortsatt använda det jag har.

En kuslig berättelse

Vi börjar med en bild på mig. Inte så smickrande kanske men det är inte meningen med det här inlägget. Ser ni vilka irriterande pigmentfläckar jag har fått med åldern.
 
 
Såklart finns det dem som har mycket värre solskador än mig. Fläckarna jag har fått är inte på något sätt farliga såvitt jag vet.
Jag har ganska mörk hy och tål en del sol. Jag blir snarare brun än röd. Dessutom har jag aldrig varit någon soldyrkare, och mestadels har jag hållit mig här i Norden. Dessa saker har emellertid gjort att jag har invaggat mig i falsk trygghet och låtit bli att tänka på att skydda min hy.
Och mycket riktigt, nu efter 40 år har irriterande pigmentfläckar dykt upp.
Det är väl lätt att fixa, tänkte jag. Och visst, det finns ju massor av behandlingar från laser till kemiska peelingar som kan hjälpa. Men någonstans så kryper det fram att dessa behandlingar inte är alldeles okomplicerade. Många behandlingar kan rentav förvärra situationen, om man har otur.
Melanocyterna (celler som producerar pigment) har långa fötter, och om solen tar på kinderna kan fläcken på pannan ändå bli värre, fast den är täckt.
Jag har lärt mig kort och gott några saker som ska hjälpa mig att få bort fläckarna och leva med dem.
1. Solskydd året runt. Minst SPF 30. 30 eller 50 gör inte så stor skillnad.
2. C-vitamin. Bevisad nytta, ingen skada.
3. Syrapeeling 1-2 gånger/vecka. Ska ej användas under sommarmånaderna pga solljus.
4. Foundation som gör att fläckarna inte syns så mycket.
 
 
Produkter som jag har i min arsenal är Kerstin Florians syrapeeling med glykolsyra, används som tunn ansiktsmask över natten 1-2 gånger per vecka. Behöver inte tvättas bort.
Mac’s Lightful C har resten- solskydd, C-vitamin och färg.
Dessa har redan hjälpt efter ett par månader.
Och jag kommer att hålla i minnet att när fläckarna en gång har uppstått ligger de där och lurar och väntar bara på att få dyka upp igen.

Det är inte lätt att vara kvinna och gå på fest…

Sonen tog examen häromdagen. Eftersom jag redan på förhand hade tänkt ut en klänning som jag skulle ha, och den passade hyfsat, så var jag glad. I sista stund hittade jag också passande skor, och en kofta som fick duga.
Vanlig smink, ett ögonkast i spegeln, mitt vanliga make-up, men vänta nu. Ögonbrynen, shit, dem hade jag alldeles glömt bort, det var länge sedan de plockades. Och inte hade jag rakat benen heller, tur att jag hade halvlånga leggings.
Sedan kom jag på att fast håret var fint så kunde jag omöjligt ha mitt ordinarie gummisnodd i håret. Var var det fina svarta hårspännet nu igen, senast använde jag den för flera år sedan…
Från det ena till det andra, smycken då! Guld eller silver? Örhängen, halsbandet, ringarna och armbandet i perfekt mix. Pust.
Men vad hade jag för väska då? Det här går inte, helt fel färg och stil, ut med allt. Ingen aftonväska dock, där ryms ju ingenting.
Men hej, på en finare fest borde man väl egentligen ha inneskor? Eller kan jag vara barfota? Ja, men då måste jag nog lacka tånaglarna innan, det gamla spruckna nagellacket ser inget vidare ut.
Det var kallt och regnade, ytterkappa måste man ha, nu ger jag snart upp.
Det sägs att problemet med att renovera ett hus är att blicken alltid fastnar i den mest slitna detaljen av huset och därmed leder den ena åtgärden till den andra och en från början tänkt liten renovering växer och växer, och blir ett allt större projekt.
Det verkar vara samma sak med mig själv. Jag får vara glad att jag inte är kunglig och inte behöver använda hatt i alla fall.
Till studentfesten gick en ”kompromiss”- ingalunda perfekt mamma, men åtminstone glad!
 
 
 

Hudvård

Redan när jag gick hudkursen på läkarutbildningen fick jag mig bekräftat vissa saker som jag alltid misstänkt. Det vill säga, vår hudtyp inklusive olika problem påverkas endast av gener och kanske lite av mediciner. Fukt kan och skall man tillföra utifrån vid behov, men i övrigt så är all hudvård från naturliga ämnen till avancerade molekylära komplex som skapats i ett laboratorium endast ett effektivt sätt att bli av med sina pengar. Många ”naturliga” ingredienser såsom tea tree oil är de starkaste allergiframkallande ämnen som finns, och många är de som har blivit känsliga och fått stora allergiska besvär pga dessa.
Därför har jag genom alla åren nöjt mig med endast fuktcremer med god doft, samma creme på kroppen och ansiktet allt som oftast. Och med bra resultat ska tilläggas, och säkerligen därför att jag har i grunden världens bästa hud. Inte ens i puberteten hade jag några större besvär med akne, jag har inga ärr och jag är fortfarande vid 40+ ålder mindre rynkig än många yngre människor.
Jag har aldrig utsatt mig för solen eftersom jag tycker att det blir för varmt och obehagligt, vilket säkert har varit gynnsamt för min hud.
Ändå har mitt intresse för hudvård väckts nu i mogen ålder, och jag vet faktiskt inte om det är det faktiska behovet eller känslan av lyx som lockar mest. Jag lever inte i någon illusion att jag kan bevara mig för evigt ung hur jag än smörjer och skrubbar.
Fortfarande kan jag inte se poängen med ögoncreme, serum eller micellärt vatten, i alla fall inte med tanke på vad de kostar! Ansiktsmasker kan vara sköna men en bra nattcreme räcker gott och väl.
 
 
Apoteket har tagit bort alla produkter med cykliska silikoner från sitt sortiment pga att de är potentiellt skadliga för hälsan (dock är det inte bevisat att så är fallet med de låga mängder som finns i de flesta skönhetsprodukter). Till min fasa innehåller min favorithandkräm från Rituals, Miracle Balm, cykliska silikoner.
Min stora favorit av alla hudvårdsmärken är faktiskt Clarins. Deras produkter är inte testade på djur och har ofta en god men mild doft. Därtill andas de hög kvalitet.
Clarins Eclat Minute läppbalm kan jag bara rekommendera. Den ersätter lätt alla möjliga fillers och botox för läpparna.
På morgonen använder jag likväl Clarins Beauty Flash Balm. Den ger lite lyster men inte färg. Den innehåller inte solskydd men jag solar ju inte, dessutom tycker jag att lite sol här i Norden måste vi väl tåla, vi människor är ju faktiskt skapta till att leva här på jorden.
Clarins Multi Active Night nattcreme är inte billig men den är alldeles underbar. Den räcker väldigt länge och känns som en ansiktsmask.
Jag rengör helst ansiktet med Bliss Fabulous Foaming Wash som innehåller mild scrub. Den doftar jättegott och fräscht.
Hur ser ni på hudvården? Favoritprodukter för ansikte och kropp? Tips emottages tacksamt. Jag är lite förtjust i The Body Shops nya hudvårdsserie, The Spa of the World, får se om det blir långvarigt.

Smink och hudvård- klassiker och tips

När jag läste Martina Bonniers Fashionista stod det där en lista på skönhetsprodukter som blivit klassiker under årens lopp.
Jag är ju ingen jättekonsument av smink och hudvård, men använder väl ett och annat ändå. Och jag uppskattar alltid god kvalitet, i alla avseenden.
En sak är säkert. Smink- och hudvårdsindustrin ligger inte i lä! Nya produkter utvecklas precis hela tiden, i enorm takt. Jag tror att medicinindustrin blir tvåa i jämförelse. Det finns så många bra produkter här att det är nästan omöjligt att välja ut den bästa. Jag märker också att det finns få produkter som jag är riktigt trogen. Jag provar gärna nytt.
Jag läste nyligen om två finska kvinnor, varav den ena använde endast de dyraste märkes-makeup-produkter på sin hud, medans den andra köpte det billigaste sminket i sin livsmedelsaffär och hade så gjort hela sitt liv. De bytte produkter på prov med varandra under två veckor. De dyra varornas kvinna blev överraskad över hur fina de billiga produkter var och hur väl de fungerade. Billiga varornas konsument i sin tur var hänförd över de goda dofterna och den lyxiga känslan i de dyra grejerna, och tyckte sig även få lite jämnare hud och någonting sådant under tiden. Men hon fick också viss hudirritation av några produkter.
Jag har förstått att vi ofta har en tendens att använda för ”tunga” produkter på huden, och man kan faktiskt få utslag och hudirritation av dem. Ofta räcker det med en kort kur av olika serum och finesser, om man är övertygad om att de överhuvudtaget behövs.
Varför båda kvinnorna reagerade så positivt var kanske pga att det ofta helt enkelt är bra med omväxling. Det märker jag mest tydligt med schampo- håret är ofta som bäst just efter att man bytt till ett annat schampomärke. Det håller i sig ett tag, och sen vinner man igen på att byta. Jag vet inte vad det beror på.
För mig är en bra produkt välbehövd- t ex mjukgörande kräm, läppbalsam eller tandkräm kan jag verkligen inte leva utan. Vissa hudprodukter däremot blir mest överflödiga och skapar sitt eget behov. God doft och behaglig konsistens är ett plus. Känslan av lyx skadar inte. Priset ska vara rimligt men det är inte det viktigaste. Att produkterna är ekologiska tycker jag är positivt. De tränger ju in i våra kroppar, och hamnar sedan i naturen.
 
LÄPPGLANS
Klassiker (enl Martina Bonnier, Fashionista) Juicy Tube av Lancome
Damernas Värld läsarnas favorit Clarins Instant Light Natural
Annukkas favorit- har använt många olika men inte fastnat för någon speciell
 
LÄPPBALSAM
Klassiker Eight Hour Cream av Elizabeth Arden
 
PUDER
Klassiker Meteorites av Guerlain
 
CONCEALER
Klassiker Touche Eclat av YSL (så även DV läsarfavorit 2014)
DV Bäst i test 2015 Touche veloutee av ByTerry
 
KROPPSOLJA
Klassiker Huile Prodigueux av Nuxe
DV Bäst i test 2014 Dior J’Adore dry silky body oil
Annukkas favorit The Body Shop Brazil Nut
 
MASCARA
Klassiker Great Lash av Maybelline
DV läsarfavorit 2014 Lancome Hypnose
Camilla Thulins favorit alla Max Factors mascaror
Annukkas favorit L’Oreal Double Extension Beauty tubes technology
 
NAGELLACK
Klassiker Lacque Noir av Chanel
DV bäst i test 2014 samt läsarfavorit Seche Vite överlack
Annukkas favorit OPI, men färgen är huvudsaken!
 
FOUNDATION
Klassiker Id Make Up (=intelligent design, bygger på olika mineraler men kan tydligen innehålla en del orenheter också)- Bare Minerals
Även DV läsarfavorit
 
ANSIKTSVÅRD, RENGÖRING
Klassiker Clinique hudvård trestegsmetoden
DV läsarfavorit: Dermalogica Daily Microfoliant
Annukkas favorit The Body Shop Vitamin E gentle facial wash
 
ANSIKTSVÅRD, DAGKRÄM
Klassiker Clarin Beauty Flash Balm (även DV läsarfavorit)
 
MJUKGÖRANDE HUDLOTION
DV läsarfavorit Biotherm Lait Corporel
Annukkas favorit- varierar hejvilt. Tål just nu inte The Body Shops matiga dofter, utan vill ha lättare blommiga t ex Rituals
 
HÅRSPRAY (annars avhandlas inte hårprodukter idag)
Klassiker Elnett
 
PINCETT
Klassiker Tweezerman
 
DOFT
DV läsarfavorit Armani Si
Annukkas favorit: Rituals Blossom Water, JLos
 
HÅRPRODUKT
DV läsarfavorit Moroccanoil hårolja
Annukkas favorit: Gillar de flesta håroljorna, med Orofluido doftar underbart
 
ROUGE
Annukkas favoriter The Body Shops färgblandningar har alltid fungerat bra för mig
Bare Minerals
 
KAJAL
Annukkas favorit Isadora- den byter jag inte bort, håller hela dagen
 
DUSCHKRÄM
Annukkas favorit just nu Rituals duschskum T’ai chi eller Nivea Natural oil shower cream
 
HANDKRÄM
Annukkas favorit just nu Rituals Miracle Balm, CCS Odd Molly
 
Några klassiker och läsarfavoriter
 
 
Några av mina favoriter
 
 
 

En djupdykning i modehistoria och lite om mig

Martina Bonniers nyaste modebibel utkom så sent som i höstas. (2014).
 
 
Det som störde mig lite med hennes förra bok, Fashionista, var att där fanns det mycket beskrivande text om hur olika plagg eller stil såg ut, och samtidigt väldigt få bilder, samt att det användes en hel del fackspråk (bussarong, halterneck, slingbacks etc) som inte helt sonika öppnade sig för en lekman utan googling. Sådana här böcker måste ha approachen ”for dummies” för att de ska uppfylla någon funktion alls. Och en bild berättar mera än 100 ord.
Den nya boken är betydligt mera färgglad än Fashionista, och det finns också mycket flera bilder vilket jag välkomnar glatt. Ofta är det så att jag vet precis vilket klädesplagg hon menar ( t ex Ascotdressen!), bara jag får se den på bild!
Martina Bonnier har alltid sagt att för att förstå sig på mode måste man kunna sin modehistoria, och det är det som är poängen med den här boken. Den här boken är en djupdykning i modehistoria. Det tycker jag är en förtjänstfull och vettig approach. Martina Bonnier är mycket kunnig på mode, och har tveklöst ett brinnande intresse och passion för det. Boken var klart allmänbildande för mig, och jag har möjligen blivit ännu mera intresserad av mode efter att ha läst den!
Som skribent har Martina Bonnier några svagheter. Ibland vill hon rymma så mycket mode och information i varenda mening att även bisatserna blir överfulla och i slutändan förstår läsaren ingenting. Jag reagerar också mot hennes ”åsnebryggor” som det heter på finska, dvs till synes smidiga hopp från ett ämne till annat, men som lämnar läsaren som ett frågetecken, vad var sambandet egentligen? (för det finns inget samband.)
Jag har också lite svårt för hennes garderobsregler: ”I din skogarderob BÖR det finnas åtminstone ett par röda skor.” ” En slingback är också nödvändig i en fulländad skogarderob.” Vaddå BÖR? Om jag inte gillar eller använder röda skor då? Vem är garderoben till för egentligen? Och att en slingback är så nödvändig, för vem?
Det känns lite som kejsarens nya kläder- om Miuccia Prada skulle få för sig att vi alla ska gå nakna, och Anna Wintour gav sitt godkännande därtill, skulle Martina Bonnier förmodligen köpa det utan kritik. (Och här har vi just jobbat med att hitta den personliga stilen med Camilla Thulin och nu raseras allt bara för att så är det!)
Nej, det är bra att kunna sin modehistoria, men ingen människa hinner ens prova på all världens mode under en livstid. Det är bäst att utveckla sin egen stil som man trivs med, med ständigt öppna sinnen förstås. Och återigen en liten pekpinne, det finns mycket annat i världen än mode. Man kan lätt bli patetisk om man samlar modeplagg med full intensitet hela livet. Allt har sin tid.
 
Ibland har jag undrat hur det kommer sig att jag alltid har varit så kvinnligt lagd, och i grunden så säker på min egen stil. Jag känner att det är någonting medfött, som finns inuti mig. Min mormor, som kom från extremt fattiga förhållanden, och började arbeta som piga så fort hon lärt sig gå i stort sett, var en färgstark kvinna. Hon fick leva under en turbulent tidsperiod med världskrig och allt, och sin karriär gjorde hon som hemmafru. Hon hade aldrig mycket pengar att röra sig med, och hennes allmänbildning var begränsad till damtidningar. Ändå hade hon en helt osviklig, kvinnlig stil. Rött och vitt, pärlor. Klanderfri handväska. Handskar. Läppstift glömde hon inte. Kjolar och klänningar, stiliga byxor också. Leopardmönstrat föll hon pladask för, vilket överraskade oss alla, eftersom hon inte var någon vän av bruna färgen i övrigt. Hon bar upp allt med finesse, trots ganska betydande övervikt mot slutet. Hon omgavs alltid av ett moln av god (fast kanske inte så dyr) parfym. I sina åsikter var hon mycket sträng, och hon kunde rentav skrika till när hon såg mörkblåa eller bruna kläder, så ”fula” var de! Jag tror att jag har ärvt min kvinnliga sida av henne. Fast hon var faktiskt ännu mera stilren än jag!
 
 
 
 
 

En uppfriskande modebok!

Intresse föder intresse, och efter att jag läste Martina Bonniers Fashionista har jag blivit mera och mera intresserad av mode. In my own way.
På bokrean hittade jag en uppfriskande bok, skriven av en rejäl dam som inte är rädd för att säga vad hon tycker, Camilla Thulin!
 
 
Spontant känner jag glädje och samförstånd när jag läser hennes bok. Hon är en framstående kläddesigner, känd för sina underbara kvinnliga klänningar, och har därmed inte bara åsikter, utan också kunskap.
Var ska vi börja? Ålder? -Våga bli medelålders eller gammal, du har redan varit ung! 
-Det finns lika många gamla vackra som unga fula. 
-Det finns lika många unga vackra som det finns gamla fula.
-Ålder har ingenting med skönhet att göra.
-Rynkor är fint!
…Och vikt… -Skönhet har inget med storlek att göra. Håll den vikt du trivs med, oavsett vad omgivningen säger.
-Bli vän med dig själv!
-Acceptera din kropp!
Camilla Thulin undrar varför allt flera smarta, helt normalt funtade skandinaviska kvinnor väljer att skönhetsoperera sig och frivilligt efterlikna monsterkvinnan Donatella Versace, och det undrar jag med. Vem vill se ut så, förutom att det är fult, så ser man ju ut som att man har alla komplex i världen.
Att acceptera de gråa stråna kan jag väl också köpa, dock tycker jag att jag själv har för mycket grått hår för att det ska vara fint eller ens charmigt.
Hon är less på att de flesta kvinnor klagar på sin alldeles normala, fina, friska kropp som fungerar klanderfritt i alla avseenden. Varför inte vara tacksam i stället för att ständigt gnälla över ett par extra kilon? (Eller, som hon påpekar, vem vill se ut som stackars sönderbantad Victoria Beckham?)
Hon påpekar också, i egenskap av sömmerska, att det är lika bra att acceptera sin storlek och köpa den storlek som passar bäst, i stället för att försöka tränga sig in i ett för litet plagg. Vem bryr sig om en siffra? Tackar för det.
Hon avhandlar hudvård och sminkning med handfasta tips och bilder. Även tips på hennes favoritprodukter finns med. Hennes åsikt är att en äldre kvinna behöver mera smink än en ung kvinna.
Underkläder tas upp också, och det på ett mycket sakkunnigt sätt. Märken som återkommer är Maidenform och Spanx, har ni hört talas om gördel och midjeformare?
Thulin är förespråkare för kvinnlighet, det är naturligt för henne att bära långt hår och dramatiska klänningar. Sådan är jag själv också så jag har mycket lätt att förstå vad hon pratar om. Hon kritiserar trenderna att kvinnorna ska klä sig som män (ja, precis!) eller som småflickor. I boken visar hon upp fantastiska klänningar i lite olika stilar. Jag kan inte se mig mätt på dem!
Medans många andra modeskribenter utgår från ständigt pågående förändring och förnyelse, tycker Thulin att man helst ska bygga upp sin egen stil och hålla fast vid den. Den inger trygghet åt andra människor och åt en själv, och blir som ett ”varumärke”.
Camilla Thulin låter dock sina kläder gå runt och rensar regelbundet i garderoben. Medans Martina Bonnier verkar spara alla sina kläder i formalin som museumföremål (pga ”starka personliga band”) har Thulin helt osentimentalt förhållningssätt till sina kläder. In med nytt först när det gamla är ute!
Hon satsar mera pengar på sina skor och väskor, och ser dem som livstidsinvesteringar. Kläder, i synnerhet basplagg, kan gärna vara billigare för henne.
Ett mycket bra tips från henne, åtminstone för dem som bor i större städer, är att köpa dyra märkeskläder second hand! Det finns sk kommissionsbutiker, där säljaren får betalt först när varan är såld. Priset kan gå att förhandla, och man är rätt skyddad mot felaktig prissättning och kopier, i och med att butiksinnehavare brukar vara proffs. Däremot så sågar hon helt t ex Myrorna vad gäller klädrecycling, och där kan jag bara hålla med. Fantastiska överpriser är regeln!
Vintage ska vara minst 30 år gammalt, allt annat är second hand. Men det finns en poäng med att köpa fina märkeskläder second hand, inte minst därför att de har så fint hantverk och hög kvalitet att de är tacksamma objekt att användas om och om igen. Vi som inte har så stor budget kan då dra nytta av dem som kan shoppa bekymmerslöst (och ofta shoppar för mycket) och tröttnar på sina gamla plagg.
Denna fina bok rekommenderas varmt av mig och finns att låna hos mig.
 

Den rätta doften

Nu har jag återigen gått genom ett antal ”tax free”-butiker på olika flygplatser, och visst blir jag sugen på att prova på några nya dofter. Ni vet, ibland passerar det någon som doftar så himla gott, och man tänker nästan fråga vad det är för doft du har, men när man har funderat tillräckligt och samlat sig mod är personen redan borta…
Problemet på flygplatsen är att dofterna är MÅNGA. Näsan tröttnar på alla intryck den får och åtminstone jag får huvudvärk redan innan doftprovningen ens kommit igång ordentligt.
 
Det finns blommiga dofter. Och kryddiga dofter. Dessa är traditionella.
 
Det finns dofter av mat och frukt. Som The Body Shop med alla sina frukt och choklad.
 
Det finns ”naturliga” dofter, såsom Clean med sina warm/cold cotton, fresh laundry, skin etc.
 
Och det finns damer som använder herrdofter. Dock inte jag.
 
Det här blev det.
 
 
Några klassiska dofter som man kan lära sig så småningom för att kunna orientera sig i doftdjungeln ens någorlunda är:
 
Calvin Klein: Obsession, Eternity, Escape, Euphoria, CK One
YSL: Opium
Guerlain: Shalimar
Clinique: Happy
Hermes: Caleche
Robert Piguet: Fracas
Chanel: Chanel no 5, No 19, Allure, Mademoiselle Coco
Estee Lauder: Knowing, Pleasures
Dior: J’Adore, Poison
Cacharel: Noa, LouLou, Anais Anais
Issey Miyake: L’Eau d’Issey
Jean Patou: Joy
Lanvin: D’Arpege
Narciso Rodriguez: For Her
Thierry Mugler: Angel
Ralph Lauren: Polo Sport, Ralph
Lancome: Tresor, Hypnose, O Oui, La Vie est Belle
Giorgio Armani: Acqua di Gio, Si
Oscar de la Renta: Oscar
Nina Ricci: L’Air du Temps, Premier Jour
Jean Paul Gaultier: Classic
Kenzo: Flower, L’eau par Kenzo
Acqua di Parma: Colonia
Dolce & Gabbana: Light Blue, Woman, Dolce
Valentino: Very Valentino
Carolina Herrera: 212
Stella Mc Cartney: Stella
Viktor & Rolf: Flowerbomb
Laura Biagiotti: Laura
Emporio Armani: She
Burberry: Brit
Bulgari: Pour Femme
Donna Karan: Cashmere Mist, Gold
Givenchy: Organza
Elizabeth Arden: 5th Avenue, Red Door
Gucci: Gucci, Gucci II, Rush, Envy
Prada: Prada
Marc Jacobs: Blush, Daisy
Boucheron: Boucheron
Versace: Bright Chrystal, The One
Cartier: Pasha, Must de Cartier
DKNY: Be Delicious
Chloe: Chloe
Jimmy Choo: Jimmy Choo edt
 
Listan bygger på Martina Bonniers Fashionista från 2008. Nya klassiker tillkommer hela tiden och jag har kompletterat listan lite.
Jag tycker också om JLo, Escada (har många klassiker!), Samba (finns den fortfarande?), Juicy Couture och Rituals förstås.
Ovannämnda Clean och även Philosophy skulle nog ha funnits på klassikerlistan idag.
Hmm, listan blev lång. Kan vara någonting för mig att beta av resten av livet. Kanske skulle jag ha haft minneslapp i fickan?
Därtill ska vi komma ihåg att jag inte får (eller vill) använda parfym på jobbet, och att använda den i stallet är rätt onödigt…

Fashionista!

Jag bläddrade i en bok, som jag minns så väl när den kom ut någon gång 2008. Martina Bonniers Fashionista. Jag hade fördomar mot boken. En privilegierad överklasskvinna skryter med sin perfekta garderob, tänkte jag. Vem annan i Sverige har råd att shoppa som hon, de kungliga kanske. Så nu, flera år efteråt, skulle jag bara av en händelse titta i boken lite grann.
Men boken var inte riktigt som jag trott. Martina Bonnier är ju numera chefsredaktör för Damernas Värld, så hon kan skriva skapligt och bygga en berättelse. Dessutom handlar boken inte så mycket om henne själv som fenomenet mode och allt vad det innebär. Modet berör faktiskt oss alla direkt eller indirekt, det förstår vi om vi gör lite efterforskning.
Min fördom har alltid varit, att vara modeintresserad innebär att man måste ha mycket pengar. Så är det inte riktigt, även om det förstås underlättar! Men man kan vara en sann fashionista på mindre budget också. Att vara modeintresserad behöver inte heller betyda att man har shoppingberoende. Fast det är nog aldrig så att en fashionista inte shoppar alls… Men jämfört med saudiprincessorna, amerikanska miljärdärsfruar och modeikoner är även Martina Bonnier en liten faktor i sammanhanget, måste tilläggas.
Jag har också en fördom att extremt modeintresserade människor är ytliga. Så kan det också naturligtvis vara. Boken är analytisk och välskriven, men den är inte gripande, rörande, vis eller klok. Den berör väldigt lite i min själ. Kanske har det med ytlighet att göra?
Men, å andra sidan, varför kunde inte mode vara ett intresse likaväl som t ex hästar? Hur mycket pengar och tid kräver inte hästsport av sina utövare? Det är lätt hänt att det blir lika dyrt eller dyrare än mode! Hästmänniskor snackar häst, häst, häst och hästprylar och utomstående fattar ingenting. Eller golfare. Eller bilfantaster. Eller inredningstokar. Listan kan göras hur lång som helst. Mode är inte värre än någonting annat.
Människan är inte rationell. Häromdagen ertappade jag mig själv med att läsa en skvallerartikel om Kim Kardashian! Varför i hela friden är jag intresserad av hennes liv och mående??? Jag kan inte komma på ett enda vettigt skäl för det, behöver jag förklara mig mera? Varför behöver man då ens fråga sig varför mode kan vara intressant, där finns ju ändå många aspekter som kan väcka ens nyfikenhet.
Mot förmodan började jag läsa ordentligt, att bläddra räckte inte. Bilden av en parallellt existerande verklighet ute i världen, men även här i Sverige, målades upp. Människor som lever för mode, dag och natt. Det finns sådana!
 
 
Mode är inte bara kläder. Det innefattar också underkläder, smycken, klockor (herrarnas motsvarighet för damernas diamanter), solglasögon, skor och inte minst handväskor, den hetaste accessoaren.
Många modeplagg och trender har sina rötter i sportens och fritidens värld, t ex ridning, jakt och segling.
Trender kommer och går, och det krävs en bra modenäsa för att kunna förutspå vad som kommer att bli stort och vad försvinner fort. Jag saknar faktiskt mera foton i den här boken, eftersom det som är helt klart för författaren har jag aldrig hört talas om, och muntlig beskrivning av en plagg eller stil är inte tillräckligt.
Det som är fascinerande i modevärlden på ett positivt sätt är betydelsen och historien av oerhört skickligt och kvalificerat hantverk. Det existerar fortfarande, och ligger som grund till alla våra massproducerade kläder. En annan sak är klädvård, också en form av hantverk som är lätt att glömma bort. Och sedan all fotografering och illustrering, plötsligt kommer vi in på konst. Även högklassigt mode är ingenting annat än konst.
Modet har sina ikoner och guruer, och modevärlden är allt annat är en mjuk behaglig plats. Konkurrensen är stenhård och har man uppnått en tillräckligt hög position får man tydligen bete sig hur som helst. Varenda position i modevärlden måste dock förtjänas med hårt arbete och begåvning.
Just när jag börjar känna mig lite vänligare inställd mot modevärlden trots allt, kommer jag in på kosmetikkapitlet.
”Peelingcreme för ansiktet: 2-3 gånger i veckan, mask för ansiktet: 2 gånger i veckan a 15-20 min per gång, peeling för kroppen: 4 gånger per vecka, torrborstning: 3 gånger per vecka, serumampuller: tvåmånadskurer med 12-14 droppar per dag, ansiktsborste för halsen plus halscreme varje dag, cellulitcreme: morgon och kväll i tvåmånaderskurer (annars är det verkningslöst), C-vitaminboost för stressad hy: en tablett om dagen, bystgele: varje morgon, smörjs in med cirkulerande rörelser, aromaterapiolja till kroppen: en gång i veckan, nagelbandsolja: 2 gånger per dag, raka benen: 3 gånger i veckan och torrborsta extra på benen så hårstråna inte växer under huden, inpackning av håret: 2 gånger i veckan, fotbad plus fil: en gång i veckan, tandtråd: varje dag, borstning av tänder: 2sek/tand, djuprynkscorrecteur (det går inte ens att skriva på svenska): en gång per dag.” Är ni redo? Och nu har vi inte ens kommit till den dagliga rengöringen och makeupläggningen ännu! Jag blir inte mest mörkrädd för vad de här människorna GÖR, utan snarare för vad de INTE gör pga att de är så upptagna med allt detta… Ändå erkänner även Martina Bonnier att hudcremer är i stort sett verkningslösa- det mesta hänger ändå på genetik och någorlunda hälsosamma levnadsvanor…
Några korta garderobsregler från Martina kan nämnas: Gör investeringar. Lär dig modehistoria. Lär dig förstå hantverket. Lär dig färgkoordinera. Hitta en modeförebild. Var kritisk när det gäller proportioner (där håller jag med, alla stilar passar inte alla, även om de ser jättefina ut på någon annan). Gallra regelbundet. Och till sist några samlade shoppingråd, som inte alla gånger är förenliga med ett vanligt svenssonliv.
Jag återkommer. Jag har bara börjat.
 
 

Mera ekologiskt!

När jag nu har kommit igång är det väl lika bra att jag fortsätter. Det ekologiska gäller ju också i kosmetik och hudvård. Jag som läkare tror begränsat mycket på olika krämernas mirakeleffekt, och många naturliga produkter såsom tea tree oil är utomordentligt starka allergener, och således allt annat än hälsosamma för alla.
Men, med skarpt sinne, ständigt ifrågasättande, samt att man uppdaterar sig och inte tror blint på allt som vi serveras, tror jag faktiskt att ekologiskt är rätta tankesättet även inom annat än matindustrin.
Till sist hamnar ju även våra skönhetsprodukter ute i naturen.
Min frisör har mestadels ekologiska produkter, och en av dem heter Rostedt. De tillverkas i Thailand, och har blivit mera och mera populära, och jag antar att det beror på att de är helt enkelt bra.
Jag har ett mycket fjunigt, tunt och smålockigt hår, där enda sättet att uppnå någon känsla av volym är hårförlängning.
Jag har dock till sist hittat en produkt som gör att mitt hår känns tjockare, och det är den lila creator leave-in perfectorn av Rostedt som syns på bilden här. Den orange är hårbalsam, som jag också trivs med. Jämfört med hårvårdsprodukter som man köper i mataffären är dessa förstås dyra, men å andra sidan håller de väldigt länge också.