Vi börjar med en bild på mig. Inte så smickrande kanske men det är inte meningen med det här inlägget. Ser ni vilka irriterande pigmentfläckar jag har fått med åldern.
Såklart finns det dem som har mycket värre solskador än mig. Fläckarna jag har fått är inte på något sätt farliga såvitt jag vet.
Jag har ganska mörk hy och tål en del sol. Jag blir snarare brun än röd. Dessutom har jag aldrig varit någon soldyrkare, och mestadels har jag hållit mig här i Norden. Dessa saker har emellertid gjort att jag har invaggat mig i falsk trygghet och låtit bli att tänka på att skydda min hy.
Och mycket riktigt, nu efter 40 år har irriterande pigmentfläckar dykt upp.
Det är väl lätt att fixa, tänkte jag. Och visst, det finns ju massor av behandlingar från laser till kemiska peelingar som kan hjälpa. Men någonstans så kryper det fram att dessa behandlingar inte är alldeles okomplicerade. Många behandlingar kan rentav förvärra situationen, om man har otur.
Melanocyterna (celler som producerar pigment) har långa fötter, och om solen tar på kinderna kan fläcken på pannan ändå bli värre, fast den är täckt.
Jag har lärt mig kort och gott några saker som ska hjälpa mig att få bort fläckarna och leva med dem.
1. Solskydd året runt. Minst SPF 30. 30 eller 50 gör inte så stor skillnad.
2. C-vitamin. Bevisad nytta, ingen skada.
3. Syrapeeling 1-2 gånger/vecka. Ska ej användas under sommarmånaderna pga solljus.
4. Foundation som gör att fläckarna inte syns så mycket.
Produkter som jag har i min arsenal är Kerstin Florians syrapeeling med glykolsyra, används som tunn ansiktsmask över natten 1-2 gånger per vecka. Behöver inte tvättas bort.
Mac’s Lightful C har resten- solskydd, C-vitamin och färg.
Dessa har redan hjälpt efter ett par månader.
Och jag kommer att hålla i minnet att när fläckarna en gång har uppstått ligger de där och lurar och väntar bara på att få dyka upp igen.