Jag älskar våren. Lika mycket som jag avskyr mörker så älskar jag ljus. När ljuset och grönskan kommer brukar jag bli närmast euforisk. Tyvärr så har min hästs fång förstört de två senaste vårarna för mig. I år har jag ju inte detta problem.😢
Men var vårkänslorna endast en hästägares simpel glädje över att allt återigen blev så mycket enklare? Inte vet jag, eftersom våreuforin har lyst med sin frånvaro i år. Jag har mestadels bara varit vansinnigt trött, och ändå sovit halvdåligt. Hela kroppen värker, och inte minst knäna- ändå tränar jag och har inte gått upp i vikt.
Hela livet verkar vara en enda plågsam administrering av olika saker. Boka det här och betala det där. Maila hit och dit om dittan och dattan (nej, nu menar jag alltså inte privata mail utan de administrativa.) Värst av allt är Blogg.se. Nu kan de helt plötsligt inte längre erbjuda en domän! Och min tid för förnyelse av bloggkontraktet går ut nästa vecka, så om jag försvinner från bloggosfären vet ni att det inte är frivilligt.
Tidigare har jag skrivit om mina våndor om hur ond plats världen har blivit, och jag skulle ljuga om jag sade att det inte påverkade mig nu också, varje dag. Vart är mänskligheten på väg? Kan vi inte sluta utplåna oss själva med gränslös ondska? Är det inte nog med alla naturkatastrofer, behövs det terrordåd också? Eller ska man bara sluta se på nyheterna och hålla tummarna? Kanske ÄR världen bättre här hemma hos mig.
Katterna är mestadels ute, de kommer bara in för att äta och sova. Idag var Salomo borta okristligt länge, faktiskt hela dagen, och innan han dök upp igen var jag närmast gråtfärdig. Han tittade på mig lite undrande, är det mig du ropar på?
Nu tar jag en Ipren för knäna och ryggen och lägger mig för idag. Ifall jag får ha kvar min blogg kommer jag skriva lite om mode till veckan. Kram till alla mina läsare.