Ett år har gått igen, från vad? Jag vet inte riktigt, men så känns det. Nystart. Har rensat huset grundligt och gläds av ljusets återkomst!
Satte mig på tåget mot Gällivare igen. Det lilla bytet av perspektivet- från landsvägen till järnvägen som går i stort sett bredvid- fick mig se mitt liv från ett lite annat håll, med distans. När hemtrakten gled förbi kände jag faktiskt en djup tacksamhet över livet som jag har fått och får leva. Tåget gled norrut, granarna blev allt tunnare och fick ett härligt snötäcke över sina smala axlar som fick dem att lika troll och andra skogsväsen. Vårvinterns ljus under sjunkande solen var så vacker att jag hade velat fota, men ingen foto kan göra det rättvisa, åtminstone inte från ett tågfönster.
I Gällivare väntade sträng kyla, någonting helt annat än vad vi är van vid hemmavid, annat än sporadiskt. Att inte älska Norra Sverige är i stort sett omöjligt! Dagarna flöt på, jag arbetade, läste och utvidgade mina hantverksdimensioner med mormorsrutor. Jag fick göra tre försök innan det blev någonting vettigt, fortfarande kanske inte så fint. Det är bara fortsätta kämpa på.
På hemvägen fastnade jag i Boden i vanlig ordning. Varför är tågtrafiken i Sverige så nedprioriterad??
Och så var veckan slut. Mirakulöst nog kom jag hem till sist. Och i vanlig ordning knackar min vanliga vardag på- utan jobb för tillfället men full av sysslor. Det börjar med att snygga till det här hemma, sköta om djuren, administrera företaget, hålla ikapp vardagen och träna.
Att inte ha katter vore för mig helt otänkbart. De är som en förlängd utväxt av mig.
Det är lite tufft för Nuusku när katterna får mjukmat men inte hon. Men väntar man snällt så kanske har de lämnat någon liten rest och man kan kolla och glufsa i sig det senare, när ingen märker.
Till våren blir det lite stugliv och friluftsaktiviteter. Jobb och mera jobb. Leva här och nu. Förutom sommarens fjällvandring har vi inga större konkreta planer. Fjällvandringen beror lite på om våra nya vänner får ledigt rätt tid eller inte. Men vi hoppas på det, och vågar nästan tro, att Gregers skadade lår kommer att hålla för det!