En investering?

Jag har svårt att se hur en lyxväska till nyköpspris kunde vara en riktig investering.
 
 
Ja, om man köper en Hermes Birkin eller Kelly, som man först väntar på i flera år för att få och sedan betalar en miljon för, kanske.
Men en vanlig Mulberry har ett andrahandsvärde men i begagnat skick är det ju ändå lägre än inköpspriset. 
Handväska är en sak som jag inte klarar mig förutan. Jag har alltid handväska med mig, och det är väldigt viktigt att den är funktionell. Och om den är funktionell eller inte, ja, tyvärr visar det sig ofta först när man har levt med den i några dagar. Det är svårt att veta på förhand!
Oj vad många väskor jag har köpt och sedan fått ge bort pga att de inte har fyllt förväntningarna, eller har nötts sönder i relativt hastig takt. Det räcker bara med en trasig dragkedja och det är kört. Jag hade fått en rejäl kvalitetsväska för alla dessa pengar som jag lagt på skrot! (Och sparat på naturen.)
Lyckligtvis har jag också ”investerat” klokare- inte för att sälja vidare, utan för min egen skull. Jag har under årens lopp köpt några väskor av Mulberry, som ju är ett kvalitetsmärke från England, men inte alls i samma prisklass som t ex Hermes eller Chanel.
Jag har hittills köpt mina väskor i Mulberry-butiker, i rena rädslan att bli lurad av kopior. För de finns det gott om, och en del av dessa är ganska välgjorda.
Därför var jag något förvånad över mig själv när jag nyss köpte en för mig väldigt användbar Mulberryväska från facebookloppis!
Innan dess hade jag gjort rejäl research på nätet angående hur man skiljer en äkta Mulberry från en kopia, och skulle påstå att idag är jag något av en proffs på detta. Det och vetskapen att jag i åratal har burit en äkta Mulberry närmast kroppen varje dag och vet hur den känns gjorde att jag vågade ta steget. Säljaren till min väska hade även kvitton och allt annat tillbehör kvar, så jag hade egentligen ingen anledning att tveka så överdrivet mycket.
När jag kollar på Tradera nu så ser jag redan på bild, utan att ens närmare granska eller känna på väskorna, att de är kopior. Jag tycker att det är sorgligt att många i Sverige luras varje vecka av förfalskningar. Ofta är de ju inte så dyra heller, men när jag googlat så har jag ändå hittat en och annan berättelse om hur någon har lagt alla sina besparingar, flera tusen, på någonting som visat sig vara en fake.
Det finns många klassiska knep att skilja mellan äkta och förfalskad vara, och det viktigaste är förstås priset. Många kopior är trevligt billiga! Men om vi säger att någon har tänkt grundlura en med en dessutom dyr kopia, så är nästa ledord kvalitet och detaljerna. Men man ska veta vad man tittar efter, då är det enklare! Alla märken har sina knep.
När vi var i Turkiet för flera år sedan köpte vi en massa kläder, ffa t-shirts, som jag utgår ifrån var kopior, och då efter typ Adidas, Nike eller Ed Hardy. Och jag måste säga att originalerna hade aldrig kunnat leva upp till den kvalitén som dessa kläder hade. Fortfarande efter hundra tvättar var/är de i toppskick…
Men så är det alltså inte med märkesväskor, och om man vill köpa en äkta så finns det ingenting lika trist som att bli lurad av en kopia. Jag är jättenöjd med mitt nya Mulberry-inköp och anser att jag har gjort ett kap. Nästan en investering.
Om någon annan handväskefantast vill ha tips på ett väldigt bra märke så kan jag även rekommendera Kipling. Relativt förmånliga med alltid 100% bra kvalité, tål användning dagligen halva livet och går bra att tvätta. Inget andrahandsvärde att tala om, (kopior finns ändå) men nu skulle vi ju inte investera utan använda.