Två steg bak, ett steg fram

Så är livet, och så är ridningen, åtminstone för mig. Jag köpte min häst då hon var 16 år, och hon är en välutbildad allroundhäst med dressyrstam. Hon är e.Bernstein, och rätt så lång och tung, och det här att gå i rund form har aldrig riktigt varit hennes grej. Hellre har hon hoppat lagom stora hinder och traskat i skogen och struttat runt lite sådär på dressyrbanan.
Min häst har varit en fantastisk läromästare för mig på alla sätt och vis vad gäller ridning. Hon är rätt lugn och okomplicerad, och gör jag rätt så gör hon rätt, och gör jag fel så gör hon inte rätt. Och det är bra! Efter betesvilan (eller fångvilan tyvärr) har hon alltid varit mjukare. Under gångna vintern har hon i stora hela varit allra mjukast hittills. Senaste tiden har jag haft henne rundare och rundare i form, med vissa bakslag förstås. Fortfarande kan hon bli djupare och stadigare i form, men vi går åt rätt håll. Just nu.
 
 
 
Jag är återigen halvdålig i ryggen så jag måste sitta väldigt försiktigt i trav. Men vi håller på och ”diskuterar” hela tiden det här med formen på filmen. Hoppas att vi får nu vara friska båda två så kanske vi kan till sist få slut på den här diskussionen?