Det var länge sedan jag läste någonting av hög kvalitét, men den här var bra! Extra roligt var att boken är helt ny och dessutom svensk. Den berättar om en medelklassfamilj i Östergötland under tre generationer, då ridsporten växer fram som ”folkrörelse” och allemanshobby.
Vad gäller språket är det mästerligt, liksom hela uppbyggnaden av boken. Författaren är helt enkelt proffs.
Personskildringarna är mycket levande och trovärdiga, och det gillar jag pga mitt människointresse. På varje sida florerar det av insikter och visdomar, en del av dessa sägs rakt ut och en del kan med glädje läsas mellan raderna. Men eftersom allt handlar om människor lämnas också en del tolkningar åt läsaren och det är alldeles rimligt.
Boken påminner mig om att alla av oss, även de mindre synliga personerna, har en egen historia som format oss och som kan se väldigt olika ut!
Att boken handlar om hästar och ridsport tilltalade mig naturligtvis. Man märker att författaren är väl insatt i ämnet.
Det ryms mycket på 500 sidor, och jag hade gärna fortsatt läsa, lika många sidor till, om och om igen. Då boken tog slut, infann sig dock en viss känsla av tomhet- vad var egentligen budskapet?
Man behöver ju inte ha ett lyckligt slut ”och de levde lyckliga alla sina dagar” eller någonting smörjigt likt amerikanska filmer där enkla lösningar gör att allt blir bra i slutet. Men jag har ändå funderat många gånger vad författaren egentligen ville säga med boken, annat än att människolivet är komplicerat och mångfacetterat, något som de flesta av oss redan vet.
