Uppkoppling eller ej?

Jag tänkte inviga stugan på riktigt och blev kvar själv, medans pojkarna hälsade på farmor i några dagar, och maken for till sina kossor.
Ja, det var ju mysigt. Jag tog promenader och åkte till Hemavan någon gång, läste gamla damtidningar som jag inte hunnit göra på ett år, och sov förstås. Dagarna var redan ganska korta så det blev en hel del soffmys.
Stugan har faktiskt internet men den är inte uppkopplad. Och vi har tänkt att så får det bli, ingen internet på stugan inte. Jag surfar inte heller med telefonen, som är gammal och trög.
Men. När jag väl kommit tillbaka hem och berget av ogjorda saker vällde över mig, undrade jag om det ändå hade varit mindre stressigt att få administera allt detta i lugn och ro från stugan… Jag hade ju likså gott om tid! Då hade det känts mycket mera avslappnande att komma hem också.
 
 
Bara veckan efter gick min mobiltelefon, en alldeles förträfflig Samsung S2:a, som jag haft i över 3 år, sönder. Säg till mig när det kommer lägligt att man blir utan telefon, aldrig! Det var inte så länge sedan som jag beskrev här i bloggen vilka alla tjänster jag har i telefonen numera, de är många.
Så nu har jag hankat mig fram som ”förr i tiden”, förutom att vi har ingen fast telefon heller längre… Många gånger varje dag får jag en impuls att skicka ett sms till någon, tills jag kommer ihåg… Många av mina planer försvåras eller går till intet utan telefon, men det är bara att gilla läget…
På något konstigt sätt kan jag ändå tycka att det är skönt att vara ”isolerad”. Några saker mindre att tänka på, helt enkelt.