I och med att jag fick den fantastiska nya bloggdesignen trodde jag att jag skulle blogga en massa. Men så har det inte blivit, livet har inte varit så spännande på sistone helt enkelt. Vintern och kylan har kommit till Norrland, närmare sagt Västerbotten. Efter pissregnet i Åbo känns det ändå bra, jag behöver ju inte gå ut om jag inte känner för det.
Jag och min man summerade år 2024 igår kväll. För oss var det fortfarande ett mycket bra år, även om vissa saker var dåliga också.
Vi förlorade vår finaste katt i astma, men han fick ett oväntat långt liv ändå. Det dök upp en dubbelregnbåge på himmelen då han begravdes, vilket jag ser som tecken på att han har det bra nu. De 3 kattjejerna kämpar på som förut, och vi har minskat mängden akvarier då jag är så mycket hemifrån, vilket var ett bra beslut.
Mitt nya jobb har rullat igång nästan oväntat smärtfritt. Jag njuter av att allt fungerar på jobbet och att jag till sist vid 50 års ålder har uppnått frihet. Inte fullständig ekonomisk frihet förstås, men frihet att göra saker när jag vill och planera för dem. Däremot så är inte företagandet någon dans på rosor. Jag var/är helt okunnig på ekonomi och trots att jag har tagit maximalt med hjälp så är det ändå mycket som har gått fel och varit kämpigt. I början var det svårt att veta hur allt skulle bli, och på hösten efter knappt ett år från starten fick jag egentligen göra om alla förberedelserna från början. Dvs en ordentlig genomgång med banken, revisorn och bemanningsbolaget. Mycket av det som har gått fel har inte varit mitt fel alls, men det har orsakat mycket stress hos mig.
Av de trevliga sakerna som vi kunnat genomföra i år kan min 50-årsfest, påskresa till Abisko, höstresa till Tjeckien och nu senaste kort julresa till Åbo nämnas. Det blev minnen för livet och utan min nya jobbsituation hade vi nog inte kunnat genomföra resorna. Det har också blivit en hel del vistelse på stugan, och massor av svampplock förstås. Det bästa var nästan då vi till sist kunde genomföra ”Halv 8 hos mig” på fjällen, med 3 familjer, i höstas.
Fjällvandringen i somras nämner jag separat, för att både jag och min man tycker att den var årets absoluta höjdpunkt. Nästa årets planer är redan i full gång, och det som är allra bäst är att jag tror att vi kan få sällskap 2025! Mera om det senare.
Vi har fått nya personer (tjejer!) i familjen, vilket glädjer mig alldeles extra. Jag har ju alltid haft så mycket pojkar omkring mig.
Jag fortsätter tänka på onödiga konsumtion och skära ner på det som helt enkelt står för dåliga vanor. Detta för att minska mängden grejer i huset, spara pengar och spara på naturen. Man får inte med sig någonting härifrån… Min finaste investering 2024 var fototavlor gjorda av självaste Claes Grundsten. Vart man än tittar i vårt vardagsrum ser man nu Unna Reaiddavaggi i hela sin prakt. Dem kan jag gott titta på resten av livet! Och jag måste också nämna den fantastiska keramiken som jag köpt av min stuggranne, @Brakkonart. Tala om konst!
Pga ledproblem tvingade jag mig gå ner 10 kg i vikt, inget som jag så mycket märker av annat än att knäna åter är i relativt toppskick. Fjällvandringen som mål kan vi tacka denna bedrift för. Tränat har jag snarast gjort något mindre, pga stor frånvaro från hemmet.
Renoveringar har framskridit både på stugan och här hemma. På stugan är den nya hallen nu så gott som färdig, och hemma har vi byggt ett uterum. Den ska tas i bruk till våren, hoppas vi.
Nu är även jul och nyår angenämt ”avklarade” så det som kvarstår är att fortsätta framåt och vara tacksam för det som varit bra och lätt. Inte skapa storm i vattenglas utan försöka navigera framåt så smidigt som möjligt, hellre sparande är slösande på energi! Och att fortsätta planera in de goda stunderna- hur små de än är så gör de det ofta inte av sig självt!
Wow, vilket år Annukka! Ja, du har verkligen fått vara med om mycket spännande. Jag ser fram emot att läsa om ditt 2025 också. God fortsättning!