Vi hoppar studs

Jag lägger upp en film för mina medryttare och de hästintresserade.
 
 
Som jag sagt tidigare så har jag varit mycket rädd för hoppning och alldeles extra rädd för studsen, eftersom jag tidigare red en häst som kunde i full fart, mitt i studsen, bestämma att hon skulle antingen till höger, eller vänster, eller tvärstanna. Det resulterade i att jag ramlade av några gånger och gjorde till sist illa mitt bäcken ordentligt. Min nuvarande häst är dock klockren på alla typer av (lägre) hinder, och jag skulle säga att hon är extra duktig på just studs!
   
 
Hon har varit oerhört pigg de senaste månaderna, och vi alla som rider henne har fått vara med om ett och annat glädjesprång. I samband med denna lektion fick hon också en glädjefnatt och drog mitt i alltihop en rejäl bock! Nåja, huvudsaken är att hon har det roligt.
Jag tycker att jag har gjort det bra som övervunnit min rädsla men fortfarande ser man ju att det är en dressyrryttare som hoppar.

På 2 år har jag blivit specialist på hästsjukdomar!

Det besvärliga med hästar, och med alla djur för den delen, är att när de blir sjuka på något sätt kan de inte berätta det, utan det är upp till oss människor att märka att någonting är fel och räkna ut vad som är felet. En duktig veterinär är förstås till bra hjälp!
Buster slutade plötsligt äta. När han också började magra av var det dags att fara till tandläkaren mer eller mindre akut. Och en hel del att åtgärda fanns ju där, som man kan tänka sig hos en 25-årig herre. Som tur var så gick det att åtgärda, nu går han på smärtstillande och måste till ett återbesök då man får fixa resten, allt gick inte att göra på en gång.
 
 
Så mitt tips är- håll koll på tänderna! Allt fler ridskolor har också blivit medvetna om den här biten, och hästarnas tänder kollas regelbundet. Oönskade saker som kan uppstå är foderinpackningar, upphakningar, sneda och överflödiga tänder, bara för att nämna några. Och tusen tack för vår ridskolechef Magdalena som påpekade saken!
Yades tänder kollades i somras, och de såg bara bra ut, konstigt nog.
Hon har inte heller varit halt i klassisk mening, eller det har i alla fall gått över på 1-2 dagar då hon stukat sig el dyl.
Däremot så har jag fått uppleva det mesta annat i hästsjukdomsbranschen med henne.
-Hon har haft kolikkänning. Mitt tips för att undvika dessa är: Gör alla förändringar i kost och motion successivt. Många hästar dricker hellre från en hink än från vattenkoppen, gör det till en vana att alltid erbjuda vatten före och efter ridningen.
-Hon har fått ytlig hudinfektion på sadelplatsen. I början trodde vi att det var eksem varför vi även provade på eksemtäcke i några dagar, det var sommar. Hästen mådde fint men hela pälsen skalades av. I början gick det att rida barbacka, sedan gick inte ens det. Här var jag inte riktigt nöjd med veterinären. Jag tvättade och tvättade och tvättade med antibakteriellt schampo, och hela hästen, det är inget litet jobb precis varje eller varannan dag. Efter flera veckor fick hon till sist penicillinsprutor. Hon blev helt bra på 2 dagar, det bara torkade ihop. Dock fick hon en blödning i halsmuskeln av penicillinsprutan (blev väldig svullen och stel på ena sidan av halsen), det gick över av sig självt på ett par dagar.
-Efter hudinfektionen hade Yade ändå kvar små hårlösa prickar som kom och gick lite. De var inte störande egentligen. Svampprovet var negativt. Vi behandlade ändå för säkerhets skull mot ringorm, men det gjorde ingen skillnad. Jag har nu efteråt förstått att det måste ha varit någon form av eksem.
-Mitt på vintern -14 fick Yade prickformiga utslag på sin klippta hals. De var rätt irriterade. Jag hade köpt nya vintertäcken med hals åt henne, och inte tvättat dem innan jag började använda dem. Och eftersom det var så blöt och varm vinter, blev täcket blött ute nästan på en gång.
-Jag antar att det var något impregneringsmedel i täcken el dyl som retade och satte igång den fruktansvärda klådan som började hos Yade vårvintern-14. Hon kliade sig blodig i boxen! Veterinären tillkallades efter någon månad, de tog alla möjliga prover och alla var utan anmärkning. Yade var glad och pigg i övrigt. Hudprovet visade att det var allergisk reaktion men vi hade ingen aning mot vad. I dagens läge misstänker jag som sagt täcken, det finns inte så många andra möjligheter.
-Yade fick då kortisonbehandling, först sprutor och sedan tabletter. Veterinären nämnde ökad risk för fång, och jag tyckte att det var lite dumt att behandlingen sammanföll med betessläppet men de tyckte att det var en väldigt liten risk. Ja tjena.
-Såklart fick Yade fång! Hon stod aldrig i fångställning, svettades inte, hade inte feber, hade ingen puls i något ben, var inte uppenbart halt. Hon var bara trög och annorlunda. I trav på böjt spår, uppsutten, var hon även halt men det var svårt att säga vilket ben, framben dock. Hon fortsatte gå på betet en vecka och sen bestämde jag att det var fång och veterinären lutade också åt det hållet i brist på bättre förklaring.
-Hon fick fångbehandling och fick stå i en liten sjukhage med spånunderlag. Det var deprimerande tider. Hon fick även akupunktur. Hon blev snabbt bra igen, rasade i vikt fast hon inte alls hade varit överviktig innan heller så vi fick öka högivan. Klådan var dock borta och återkom aldrig! I slutet av sommaren röntgade vi hovarna och det hade inte blivit någon hovbensrotation. Så efter 3 månaders ridpaus satte vi igång henne, först promenader, sedan tömkörning (det började just gå riktigt bra!), sedan skritturer, och så småningom lite trav och sedan galopp. Och sedan lite små hinder. Och nu är vi här, fullt igång sedan några månader. Jag njuter av varje dag som jag kan ha min häst som är frisk och mår bra. Om morgondagen vet man aldrig.
-Hon äter nu hö (fri tillgång i hagen) och lite kraftfoder, grund. Jag har tänkt släppa henne till betet i år, efter midsommaren. Då är gräset mindre näringsrikt, och nu har hon ju inte kortisonbehandling så det kan ju mycket väl gå bra. Hur fort man gör betessläppet är jag inte så säker på hur stor betydelse det har. Eftersom när hon fick fång hade hon ätit grönt på hagens kanter i flera veckor, och hon fick sin fång efter första betessläppet då de fick vara i gräshagen en enda timma, och då åt de inte ens hela tiden utan sprang mest runt och spanade, jag vet eftersom jag tittade på dem.
 
 
Efter bildtagningen kom hon faktiskt till mig, vi hade varit i ridhuset redan på morgonen och tränat.
För 2 veckor sedan gick hon automatiskt i rund form, nu är hon mera som förut. Men jag brydde mig inte så mycket om formen, jag vill inte rida med händerna eller klämma ihop hästen, jag vill rida bra och så att det ser lätt ut. Så jag koncentrerade mig på min egen lodräta sits, och att jag får fram Yade ordentligt och med små hjälper, utan att behöva skava med skänklarna hela tiden. Och att hålla händerna stilla, inga stora rörelser. Jag tycker att hon kom igång fint, och där jag slutade idag hade man väl kunnat börja… Skänkelvikning undan höger skänkel är jobbigt för henne, men även där gäller det att rida rätt och lätt, inte börja rida med armarna och flaxa.
 

Nu kör vi!

Jag fick mitt första ryggskott 15/12-14 och det var plågsamt, jag gick dubbelvikt. Det gav dock med sig på några dagar. Det som kvarstod var att jag kände att bäckenet satt snett (på samma sätt som 2006, efter en vurpa från en häst) men lagades av en osteopat då och även nu. Livet lekte och jag började rida igen, dessutom sade osteopaten att jag skulle hålla på precis som vanligt med alla mina aktiviteter, inklusive ridning.
På hästryggen känner jag mig som en drottning. Ingen smärta, bara eufori. 10/1-15 galopperade vi rätt långt ute i skogen, och efter det smällde det till igen! Nu andra gången var ryggskottet mycket ilsknare och gav inte med sig lika fort. Senaste veckan har varannan dag har varit mera ok, varannan rätt jobbig. Det känns att vägen till förbättring är seg. Jag sover dåligt och är onormalt trött dagtid. Jag har helt enkelt varit sjuk, hela jag. Även humöret har påverkats. Osteopaten lagade ryggen igen och tyckte att jag kunde visst rida, men ta det lite lugnt. Vad är det för någonting?
Jag provade rida igen igår, första gången efter andra ryggskottet. I början gjorde det lite ont, ilade till i bara skritt, men vänta till vi kom igång! Yade var jättefin (mina medryttare har ridit i skogen hela tiden), i stadig form i skritt och trav, i galoppfattningar tappade vi bort formen lite men det var tillfälligt.
 
 
 
Jag red lätt i trav hela tiden. Jag tordes inte sitta ner.
 
 
Och vi var så glada!
Jag hade kunnat rida idag också men jag vågade inte. Jag vågade verkligen inte. Och det är sällan jag säger så.
Jag har kommit på varför jag har fått detta elände. Ni vet, jag har varit så less på min sits och verkligen gjort om allt för att få till den lodräta sitsen. Och i mångt och mycket har jag lyckats. Men det är väl som det är med själva livet- när vardagslivet rullar på, tacklar vi det på vårt sätt och med de inlärda försvarsmekanismer vi har. Men så fort någonting förändras i grunden, så blir det kris och alla svagheter kommer upp i dagsljuset.

10 tips för dig som drömmer om en egen häst!

Jag börjar inte med predikan om hur dyrt det är eller hur mycket tid det tar att ha en egen häst, för jag vet att du får höra det hela tiden och antar att du har tänkt igenom det. Men med dessa små tips från en hästägare sedan drygt 2 år tillbaka tror jag att du kan undvika mycket elände.
1. Vad ska du ha hästen till? Vad har du för mål? Allt vad vi människor gör blir roligare med mål. Att ströva runt i skogen på en hästrygg kan vara roligt första halvåret, men sedan? Vill du utvecklas som ryttare? Vill du tävla? Vill du komma riktigt långt och satsa för fullt? Tänk igenom detta. Om du vill ha en ridhäst att hoppa och rida dressyr med, ska du inte köpa en gammal travare som är så vanligt. Det blir aldrig riktigt bra.
2. Det är svårt, men förstås möjligt, att hinna med både egen häst och ridskola. På ridskolan har du bredden, men med egen häst får du djupet. Generellt sett är det ju bra att ha ridit i ridskola i några år innan man skaffar egen häst, förutsatt att man inte redan har hästar hemma förstås. Att rida för en tränare åtminstone då och då är nyttigt för alla med egen häst, och en förutsättning om man vill utvecklas. En lektion för en tränare kostar lika mycket eller mera än en lektion på ridskolan.
3. Jag tycker i princip att man kan köpa en egen häst tidigt, om motivationen finns där, förutsatt att man köper rätt häst och har minst en mycket hästkunnig person i sin närhet så gott som dagligen.
4. Det finns en allmän missuppfattning att ju svårare häst, desto duktigare blir ryttaren, av ”utmaningen”. Ingenting kunde vara mera fel. Första egna hästen ska vara en läromästare, som kan själv och kan därmed lära ryttaren saker. Det är väldigt få 15-åringar som kan tryggt och framgångsrikt klara av unghästar och problemhästar. Deras tur kommer senare i ridkarriären! Ändå är det så sorgligt vanligt att ungdomar köper för svåra och för okunniga hästar. I stället för att utvecklas och tävla får de ägna all energi åt att kämpa mot hästen. År ut, år in.
5. Underskatta inte riskerna med ridningen. Om du blir avkastad gång på gång, och blir rädd, är det inte tecken på att du är feg. Det är helt normalt och kallas för självbevarelsedrift. Jag har jobbat på akuten och kan intyga att ridning inte är ofarligt. En bruten arm eller hjärnskakning kanske inte är hela världen, men ska definitivt inte bagatelliseras heller! Man kan minimera riskerna med att köpa en rätt häst för rätt ryttare och rida hästen på rätt sätt.
6. Köp aldrig en häst, inte ens en billig en, utan veterinärbesiktning. En sjuk häst är en tråkig historia och kan kosta mångfaldigt sitt inköpspris i form av veterinär- och medicinkostnader. Att hästen ”har alltid varit frisk” eller är ”fullt försäkrad” ersätter inte en veterinärbesiktning. Naturligtvis kan man inte se allt med en veterinärbesiktning heller, men man kan ändå screena för saker som är grovt på tok. Och med veterinärbesiktning menar jag inte att någon veterinär tittar på hästen och säger att den ser fin ut, utan där ingår böjprov och ordentlig undersökning som journalförs. Hästen ska tittas på longerad och helst även under ryttare.
7. Det finns många självutnämnda experter i hästvärlden. Om någon ska uttala sig om ridning, förutsätter jag att personen i fråga har meriter i form av utbildning på häst och ridning, eller åtminstone egna tävlingsmeriter. Vad gäller hästhållning, är jag alltid misstänksam mot tvärsäkra människor. Det finns inte ett rätt för alla. Även där tittar jag på vad personen har åstadkommit och hur mycket han/hon har samarbetat med duktiga hästmänniskor.
8. Att göra en hästaffär genom bekantas bekanta, ridskolan eller en tränare eliminerar inte behovet av veterinärbesiktning, men kan skydda mot de värsta lurendrejare hästhandlare (som FINNS).
9. När du har hittat rätt häst, kvarstår några saker att tänka på.
-Det är skönt att ha en medryttare, eftersom vi alla har ett behov att göra någonting annat eller resa bort någon gång.
-Du blir väldigt begränsad utan hästtransport, jag skulle säga att har du en häst måste du även ha en hästtransport.
-Kolla att hästen du tänker köpa går att lasta och sko. Det finns ingenting tråkigare än hästar som är mycket problematiska i dessa avseenden.
-Kolla att hästen du tänker köpa går att ha i stallet och rida ut ensam. Det finns många hästar som inte vill vara utan sin hästkompis en minsta lilla stund, och det blir jättebesvärligt och är svårt att träna bort.
-Att hästen är någorlunda trafiksäker tycker jag är viktigt. Att skena vid åsynen av en lastbil är inte säker ridning.
-Alla olater är av ondo, men om hästen är någorlunda snäll i botten kan man acceptera något litet undantag med förhoppning att det går att träna bort/leva med, dock inte ovanstående.
-Om du köper en häst för dressyr är det viktigt att även hålla på med lite hoppning/markarbete, och samma omvänt. Min dressyrridning har fått ny dimension sedan jag började hoppa lite. Och att rida ut i skogen borde alla med egen häst få göra någon gång!
10. Du kanske har en del borstar och prylar redan innan hästinköpet. Man kan spendera hur mycket pengar som helst på hästgrejer, och kom ihåg att inte köpa för mycket, det blir ingen gladare av. Ofta ingår en del utrustning i hästköpet.
-Bortsett från hästtransporten är sadeln det dyraste köpet. Det är mycket viktigt att sadeln provas ut av någon sakkunnig! Helst sadelutprovare. (Även om sadeln följer med vid hästköpet är det inte säkert att den passar hästen…) Helst ska du ha både hopp- och dressyrsadel. Kom ihåg att stigläder, stigbyglar inkl gummiplattor, sadelgjord etc inte ingår.
-Träns får man billigare, ofta tillkommer dock tyglarna som får köpas separat och bettet ingår förstås inte. Vet du vad du ska ha för bett? Vissa hästar kräver starkare bett, men att betsla upp en häst ska endast göras i samråd med en duktig hästmänniska. Jag har fått mycket hjälp av pessoabett vid hoppning, då min häst tycker att det är så kul och kan bli stark. Ändå har jag inte ens tyglarna i de små hålen, utan i den stora bettringen. Vid dressyr och uteritter använder jag vanligt tränsbett.
-Sök upp en bra hovslagare som vill sko din häst, och glöm inte att det kostar ca en tusenlapp var 6:e till var 8:e vecka inklusive skor, broddar, snösulor mm!
-Du kan spara mycket pengar om du beställer från något billigare postorderföretag eller handlar när det är rea.
-Glöm inte försäkringen. För billigare hästar är inte A1-delen (du får tillbaka beloppet på hästens värde om hästen skulle dö) så viktig och den delen kostar mycket för dig som försäkringstagare, men veterinärvård kan och skall man inte vara utan. Det är alltid en viss egenrisk på veterinärvård, kolla hur stor den är.
 
Så här nöjda är vi idag efter en uteritt i snön!
 
 

Finsk julmat

På julmarknaden kan man köpa finska ”lådor”, här är min mosters recept på morots- och kålrotslåda. Inget finskt julbord utan dem! Därtill finns potatislåda, som jag inte orkade göra i år, leverlåda och kållåda finns också men dem kan man äta året runt.
 
Morotslåda (på mannagryn)
1 kg morötter, skala och gör till lite mindre bitar, koka i osaltat vatten till helt mjuka
1,5 dl grädde
3/4 dl mannagryn
1 tsk salt
1 dl morötternas kokvatten (obs obs häll inte bort den!!)
Låt mannagryn svälla i grädden en stund. Mosa morötterna med stavmixer/elvisp. Blanda ihop allt. Lägg i små smorda ugnsformar (engångs- av metallfolie). Blir 4 st.
Strö över ströbröd och smörklickar.
Grädda i mitten av ugnen 150 grader ca 1,5 h.
Går bra att frysa.
 
 
 
Kålrotslåda
1 kg SMÅ kålrötter (de stora är beska)
vatten så de täcks
1-2 tsk salt
2 dl matlagningsgrädde
1 dl ströbröd
1 ägg
3 msk mörk sirap
1/2 tsk pomeransskal
1/2 tsk kanel
1/4 tsk vitpeppar
på ytan ströbröd och smörklickar
Skala och skär kålroten i mindre bitar, koka tills de är helt mjuka. Mosa dem med stavmixern eller elvisp. Låt ströbrödet svälla en stund i grädde, tillägg blandningen till kålrotsmosen. Tillsätt ägg och kryddorna. 
Lägg dem i små folieformar, blir ca 4 st, plana till ytan, strö över ströbröd och smörklickar.
Grädda i mitten av ugnen 175 grader ca 1,5 h.
Går bra att frysa.
 
 
 
Jag uppskattade verkligen att det var snö och kyla i år! Vi började julafton hos hästarna, och tomtarna Lis-Marie och Celine hade redan varit i stallet med massor av julklappar och fina knäckebröd åt hästarna.
 
 
 
Och sedan bar det av på julaftonsritt runt Vännfors by, Sanna med Buster och Greger med Yade. Jag var en följeslagare.
 
 
Fortsatt God Jul på er alla!

Lite häst och lite mat

God Jul på er allihopa önskar jag och Yade! Julen kommer nu, oavsett vi har hunnit städa klart eller inte.
 
 
Vad tror ni om det här efter ett ryggskott? Kan säga att det kändes lite! Ändå är jag förvånansvärt OK idag.
 
 
Vi har lagat lättlagad mat före jul. Dock ska det också vara gott.
NYÅRSKASSLER
500 g kassler
1 liten burk grön chilipeppar (finns på tacohyllan i affären)
svartpeppar
1 burk grädde
1 burk tacosås (även chilisås duger, i så fall 3 msk)
1 tsk potatismjöl
3 dl riven ost
hackad persilja
Skär kasslern i cm-tunna skivor och lägg dem omlott i smord ugnsform. Bred grön chili på dem. Krydda med lite peppar.
Vispa grädden tjock, blanda i tacosåsen och potatismjölet. Bred blandningen över skivorna och strö över rivna osten.
Gratinera i mitten av ugnen 30 min. Strö över persilja.
Servera med ris, samt gurka, majs och aioli.
 
 
 

Dressyrträning

Ann-Margret hade träningar i Vännäs denna helg och jag och Yade var med. Jag fick så otroligt mycket med mig av henne i våras, men Yade fick fång bara dagen efter vår träning. Tack vare bloggen hade jag dock skrivit upp allt hon sade till mig, och det har jag nu jobbat med när Yade kommit igång igen.
Det som jag jobbat mest med är Yades oliksidighet, och min sits. Och tydligen har det konstigt nog haft effekt, eftersom Ann-Margret säger att min sits är så mycket bättre än i våras att det inte går att jämföra! Helt otroligt. Och jag känner även själv att jag inte har några som helst svårigheter att sitta på henne utan stigbyglar- i våras var jag mera som en smörklick på en het potatis. Visserligen var inte dessa träningar riktigt lika fysiskt krävande som förra gången men ändå.
 
 
Vi koncentrerade oss mest på min sits, men jag fick även med mig en nyttig dressyrövning. Titta på när jag rider på rak sträcka, hur OTROLIGT svårt det är att ställa, bara ställa, henne inåt. Hon går aldrig riktigt genom- hon slingrar sig och kastar ut bakdelen, gör skänkelvikning mm mm, allt bara för att komma undan denna enkla grundläggande sak att ställa sig inåt! Det måste vi jobba med. Innan jag får henne ställa sig kan jag ju egentligen inte börja öva på någonting mera avancerat. Men jag tror att vi snart kommer tillrätta med det här. 
Hästen är svag i höger bak och det påverkar hela hennes motorik, och jag är krokig och svag på mitt sätt, såsom vi alla människor. Jag ska ha vikt på höger sida då jag rider i höger varv- jag har lätt att flytta vikten på vänster sida i alla lägen.
Och när jag ska fatta galopp ska jag titta upp i taket! Fattningen och galoppen blir så mycket bättre!
 
 
Vad gäller mina händer så brukar den vänstra ligga rätt, medan den högra kan åka upp- jag ska rätta den högra efter den vänstra.
Jag kom till en härlig känsla i ridning dessa dagar, då hästen bara rullar framåt från bakbenen och jag rider med sitsen och sitter annars helt stilla, högt uppe. Då man kommer till det läget är det så små hjälper som behövs, och allt känns så rätt!
 
 
Yade har det nästan lättare i galopp än i trav i vissa lägen. Hon skötte sig som vanligt super, men ett litet minus får hon för att hon hade någon fixation vid skottkärran i hörnet, otroligt störande då hon hela tiden sneglar på den och vi ska träna… när det väl ”gäller” brukar hon vara lugn som en filbunke, men är man hemmavid och allt är lugn och ro passar hon ofta på och spöka till det för sig själv. Men det är bara att ignorera det och jobba på och få henne koncentrerad!

Lodrät sits

Vi börjar beta av mina insikter från ridningen.
Precis som så många andra ryttare sitter även jag mer eller mindre i stolsits- en dålig vana där grunden är lagd tidigt i ridkarriären. När jag tar bort stigbyglarna förbättras sitsen.
I synnerhet med lata hästar där jag använder skänkeln flitigt åker skänkeln upp, till den grad att stigbyglarna kan lossna.
LÅNGA BEN. Benen ska flyttas åtminstone 20 cm bakåt i sin helhet. Nu jävlar anamma. Hästen får gå som hon vill, jag koncentrerar mig bara på mina ben!
Hur har jag kommit hit?
1. Jag var chockad över filmen som jag lade ut sist, hur mina ben, ffa den högra, åkte upp.
2. När jag såg den duktiga ryttaren rida i Tjeckien lade jag märke till hans finfina lodräta sits.
3. Ann-Margret påpekade detta för mig på träningen i våras, innan Yade fick fång.
 
 
I början var det jättesvårt, men när jag vande mig vid tanken, att hela tiden tänka på benen, började det gå bättre. Det konstigaste var att jag inte alls behövde skava henne med fötterna som jag är van vid. Hon rentav kom igång mera än vanligt. Jag började rida med mindre hjälper. Hästen växte och blev mycket finare. Kanske finns det en poäng med lodrät sits ändå?
På filmen syns det att 10 cm fattas fortfarande, men jag är på god väg. Jag slutar inte tänka på benen, jag lovar det! Vem ska flytta mina ben bakåt om inte jag gör det själv?
 
 

Yade is back!

Film
 
Vilken tur att jag fortfarande kunde ”göra” en film, senast var det i våras!
Ja, denna gång är den första på 5 månader då jag rider min häst ordentligt, på bra underlag, och hästen i så gott som i full kondition. Hon hade bjudit Lis-Marie på en bockserie ute i skogen dagen innan så jag kände att jag behövde känna på henne ridandes lite grann, och när ridskolan nu öppnade igen (hästinfluensautbrottet är över) så tog vi en tur till ridhuset sent på kvällen.
Hon var fin, precis som jag misstänkte. Jag har många gången känt ute i skogen att oj om jag bara fick rida till henne ordentligt nu så hade jag haft en fin häst. Men när jag hade ridit färdigt var Greger, som skulle hämta oss, fortfarande en bit borta, så jag hoppade ner och vi skrittade ett tag. Så när filmningen börjar har jag just hoppat upp igen och hästen har inte längre samma ”go” som tidigare.
Min ridning ser bara vidrigt ut. Vad 17 gör jag med höger skänkel i höger varv??? Jag måste tänka på detta framöver. Och jag rider alldeles för mycket med armar och händer. Och, och, och… Jag vet att hennes form inte är den bästa i höger varv, men det beror på att jag vägrar dra henne i form med höger tygel, vilket hon hoppas på, utan försöker istället behålla stödet på ytter (vänster) tygel och rida ärligt om än i sämre ”form”. Galoppfattningarna är inte de bästa möjliga, men här har Yade redan taggat ner.
Hon lät som en gris hela ridpasset, och jag tolkar det som att hon hade mycket energi och njöt av att få röra på sig ordentligt på ett bra underlag.
Dessvärre har hon kliat sig hårlös igen, och det gör mig jätteledsen. I somras ingen klåda, samma mat dvs hö, som innehåller bara timotej. Inte varit inne i stallet på nätterna förrän de senaste dagarna. Ingen kraftfoder. Jag har även börjat tvätta täcken och schabrak med hypoallergenisk tvättmedel, får komplettera de sista, om de skulle bära spår av något tvättmedel som hon inte tål. Använder inga kemikalier på henne alls. Någon därute med tips vad hennes allergi (hudprovsverifierad av veterinär) kan tänkas bero på??? Någon som har varit med om något liknande? 
 

Höst med häst

Jag och Yade skyndade ut i skogen i morse, innan det skulle börja regna. Det blåste friskt men uppe i skogen var det helt vindstilla. Vi har hittat en fantastisk skogsväg. Den är mjuk och bred och lång, och skogen vid sidorna är röjd en bit så man har bra sikte. Igår red Jenny och jag gjorde sällskap från marken.
 
 
Och idag var det jag och Yade. Och det är när hon får den där underbara, naturliga bjudningen då hon blir så utomordentligt fin på en gång. Om hon har under de senaste 2 veckorna återuppbyggt sina muskler så är hon nu även på god väg med konditionen! Hon flög fram i galopp kilometervis, mina ögon tårades så jag såg inget, jag höll i manen och var tvungen att bromsa av och till men hon ville fortsätta, lite till och lite till. Så underbart det var! Och sen skrittade vi hem.
Idag och igår märkte jag ingen större klåda men i måndags kliade hon sig mot boxväggen länge och väl. Vi har en total paus med kraftfodret nu då hon dessutom återigen har fri tillgång till hö. Jag använder inte heller pälsglans till man och svans (det har varit väldigt lite och sällan tidigare också) och ska tvätta täcken med hypoallergenisk tvättmedel. Hon går med Buster nu igen sedan 3 dagar och har blivit brunstig på köpet.
Ridskolan har fått hästinfluensa hos en importhäst, hoppas att det går över snart och vi får fortsätta träna där fortast möjligt. För Yades del är jag inte orolig då hon är vaccinerad och har inte haft någon kontakt med någon sjuk häst (även om det är luftburen smitta.)
Slutligen vill jag tipsa om en bra rid-BH som jag köpt från Hööks (finns säkert överallt där man säljer sport-BHer), Swegmark of Sweden. Helt vanlig BH med knäppning och olika storlekar, inga bygel men ger bra stöd även för större byst. Och priset, under 300 kronor. Är så less på alla dessa avancerade sport-BHer som kostar skjortan och är krångliga att få av och på.