Vi börjar beta av mina insikter från ridningen.
Precis som så många andra ryttare sitter även jag mer eller mindre i stolsits- en dålig vana där grunden är lagd tidigt i ridkarriären. När jag tar bort stigbyglarna förbättras sitsen.
I synnerhet med lata hästar där jag använder skänkeln flitigt åker skänkeln upp, till den grad att stigbyglarna kan lossna.
LÅNGA BEN. Benen ska flyttas åtminstone 20 cm bakåt i sin helhet. Nu jävlar anamma. Hästen får gå som hon vill, jag koncentrerar mig bara på mina ben!
Hur har jag kommit hit?
1. Jag var chockad över filmen som jag lade ut sist, hur mina ben, ffa den högra, åkte upp.
2. När jag såg den duktiga ryttaren rida i Tjeckien lade jag märke till hans finfina lodräta sits.
3. Ann-Margret påpekade detta för mig på träningen i våras, innan Yade fick fång.
I början var det jättesvårt, men när jag vande mig vid tanken, att hela tiden tänka på benen, började det gå bättre. Det konstigaste var att jag inte alls behövde skava henne med fötterna som jag är van vid. Hon rentav kom igång mera än vanligt. Jag började rida med mindre hjälper. Hästen växte och blev mycket finare. Kanske finns det en poäng med lodrät sits ändå?
På filmen syns det att 10 cm fattas fortfarande, men jag är på god väg. Jag slutar inte tänka på benen, jag lovar det! Vem ska flytta mina ben bakåt om inte jag gör det själv?