Jag börjar inte med predikan om hur dyrt det är eller hur mycket tid det tar att ha en egen häst, för jag vet att du får höra det hela tiden och antar att du har tänkt igenom det. Men med dessa små tips från en hästägare sedan drygt 2 år tillbaka tror jag att du kan undvika mycket elände.
1. Vad ska du ha hästen till? Vad har du för mål? Allt vad vi människor gör blir roligare med mål. Att ströva runt i skogen på en hästrygg kan vara roligt första halvåret, men sedan? Vill du utvecklas som ryttare? Vill du tävla? Vill du komma riktigt långt och satsa för fullt? Tänk igenom detta. Om du vill ha en ridhäst att hoppa och rida dressyr med, ska du inte köpa en gammal travare som är så vanligt. Det blir aldrig riktigt bra.
2. Det är svårt, men förstås möjligt, att hinna med både egen häst och ridskola. På ridskolan har du bredden, men med egen häst får du djupet. Generellt sett är det ju bra att ha ridit i ridskola i några år innan man skaffar egen häst, förutsatt att man inte redan har hästar hemma förstås. Att rida för en tränare åtminstone då och då är nyttigt för alla med egen häst, och en förutsättning om man vill utvecklas. En lektion för en tränare kostar lika mycket eller mera än en lektion på ridskolan.
3. Jag tycker i princip att man kan köpa en egen häst tidigt, om motivationen finns där, förutsatt att man köper rätt häst och har minst en mycket hästkunnig person i sin närhet så gott som dagligen.
4. Det finns en allmän missuppfattning att ju svårare häst, desto duktigare blir ryttaren, av ”utmaningen”. Ingenting kunde vara mera fel. Första egna hästen ska vara en läromästare, som kan själv och kan därmed lära ryttaren saker. Det är väldigt få 15-åringar som tryggt och framgångsrikt kan klara av unghästar och problemhästar. Deras tur kommer senare i ridkarriären! Ändå är det så sorgligt vanligt att ungdomar köper för svåra och för okunniga hästar. I stället för att utvecklas och tävla får de ägna all energi åt att kämpa mot hästen. År ut, år in.
5. Underskatta inte riskerna med ridningen. Om du blir avkastad gång på gång, och blir rädd, är det inte tecken på att du är feg. Det är helt normalt och kallas för självbevarelsedrift. Jag har jobbat på akuten och kan intyga att ridning inte är ofarligt. En bruten arm eller hjärnskakning kanske inte är hela världen, men ska definitivt inte bagatelliseras heller! Man kan minimera riskerna med att köpa en rätt häst för rätt ryttare och rida hästen på rätt sätt.
6. Köp aldrig en häst, inte ens en billig en, utan veterinärbesiktning. En sjuk häst är en tråkig historia och kan kosta mångfaldigt sitt inköpspris i form av veterinär- och medicinkostnader. Att hästen ”har alltid varit frisk” eller är ”fullt försäkrad” ersätter inte en veterinärbesiktning. Naturligtvis kan man inte se allt med en veterinärbesiktning heller, men man kan ändå screena för saker som är grovt på tok. Och med veterinärbesiktning menar jag inte att någon veterinär tittar på hästen och säger att den ser fin ut, utan där ingår böjprov och ordentlig undersökning som journalförs. Hästen ska tittas på longerad och helst även under ryttare.
7. Det finns många självutnämnda experter i hästvärlden. Om någon ska uttala sig om ridning, förutsätter jag att personen i fråga har meriter i form av utbildning på häst och ridning, eller åtminstone egna tävlingsmeriter. Vad gäller hästhållning, är jag alltid misstänksam mot tvärsäkra människor. Det finns inte ett rätt för alla. Även där tittar jag på vad personen har åstadkommit och hur mycket han/hon har samarbetat med duktiga hästmänniskor.
8. Att göra en hästaffär genom bekantas bekanta, ridskolan eller en tränare eliminerar inte behovet av veterinärbesiktning, men kan skydda mot de värsta lurendrejare hästhandlare (som FINNS).
9. När du har hittat rätt häst, kvarstår några saker att tänka på.
-Det är skönt att ha en medryttare, eftersom vi alla har ett behov att göra någonting annat eller resa bort någon gång.
-Du blir väldigt begränsad utan hästtransport, jag skulle säga att har du en häst måste du även ha en hästtransport.
-Kolla att hästen du tänker köpa går att lasta och sko. Det finns ingenting tråkigare än hästar som är mycket problematiska i dessa avseenden.
-Kolla att hästen du tänker köpa går att ha i stallet och rida ut ensam. Det finns många hästar som inte vill vara utan sin hästkompis en minsta lilla stund, och det blir jättebesvärligt och är svårt att träna bort.
-Att hästen är någorlunda trafiksäker tycker jag är viktigt. Att skena vid åsynen av en lastbil är inte säker ridning.
-Alla olater är av ondo, men om hästen är någorlunda snäll i botten kan man acceptera något litet undantag med förhoppning att det går att träna bort/leva med, dock inte ovanstående.
-Om du köper en häst för dressyr är det viktigt att även hålla på med lite hoppning/markarbete, och samma omvänt. Min dressyrridning har fått ny dimension sedan jag började hoppa lite. Och att rida ut i skogen borde alla med egen häst få göra någon gång!
10. Du kanske har en del borstar och prylar redan innan hästinköpet. Man kan spendera hur mycket pengar som helst på hästgrejer, och kom ihåg att inte köpa för mycket, det blir ingen gladare av. Ofta ingår en del utrustning i hästköpet.
-Bortsett från hästtransporten är sadeln det dyraste köpet. Det är mycket viktigt att sadeln provas ut av någon sakkunnig! Helst sadelutprovare. (Även om sadeln följer med vid hästköpet är det inte säkert att den passar hästen…) Helst ska du ha både hopp- och dressyrsadel. Kom ihåg att stigläder, stigbyglar inkl gummiplattor, sadelgjord etc inte ingår.
-Träns får man billigare, ofta tillkommer dock tyglarna som får köpas separat och bettet ingår förstås inte. Vet du vad du ska ha för bett? Vissa hästar kräver starkare bett, men att betsla upp en häst ska endast göras i samråd med en duktig hästmänniska. Jag har fått mycket hjälp av pessoabett vid hoppning, då min häst tycker att det är så kul och kan bli stark. Ändå har jag inte ens tyglarna i de små hålen, utan i den stora bettringen. Vid dressyr och uteritter använder jag vanligt tränsbett.
-Sök upp en bra hovslagare som vill sko din häst, och glöm inte att det kostar ca en tusenlapp var 6:e till var 8:e vecka inklusive skor, broddar, snösulor mm!
-Du kan spara mycket pengar om du beställer från något billigare postorderföretag eller handlar när det är rea.
-Glöm inte försäkringen. För billigare hästar är inte A1-delen (du får tillbaka beloppet på hästens värde om hästen skulle dö) så viktig och den delen kostar mycket för dig som försäkringstagare, men veterinärvård kan och skall man inte vara utan. Det är alltid en viss egenrisk på veterinärvård, kolla hur stor den är.
Så här nöjda är vi idag efter en uteritt i snön!