Om prepping

Häromdagen fick jag en dejavú-upplevelse i affären. Tomma hyllor, igen. Inga nudlar, ingen tonfisk. Toapapper fanns dock, och även jäst (förutom torrjäst, vilket jag behövde.) Är vi tillbaka i coronatiden? Och sen kom jag på att det måste ju vara Ukrainakriget!
Personligen känner jag mig inte jättetrygg hemma vid kaminen med mina vattenkanistrar och 20 burkar tonfisk då vi har hundratals djur i lagården. Inte för att jag har mjölk och kött, utan snarare att kossorna måste ha mat och vatten varje dag.
Att preppa med sin kris- och kriglåda leder lätt till att en massa konserver och batterier kastas bort då de gått ut. Vad är det för miljötänk? Det är bättre att ha ett litet extra förråd av det som man även vanligvis äter, tycker jag. Till exempel frysvaror, konserver, krossade tomater, pasta, mjöl och gryn. Och en extra påse kattmat för de små liven.
Den största katastrofen som kan drabba ett hem är väl fortfarande brand. Det gäller att ha brandvarnare, brandfilt och -släckare. Och gärna lite mediciner och förband i apotekslådan. Men så fort man har en kronisk eller allvarlig sjukdom ökar beroendet av sjukvården och samhället.
Tack vare vandringsintresset har vi några rejäla tält, om rummet med kaminen skulle bli för tråkigt i längden. Vi har varma sovsäck (och faktiskt även torrmat, just nu.) Trangiakök, med gas eller sprit funkar i alla väder. Tändstickor finns, så även stearinljus. Tydligen ska man ha kontanter också.
Personligen känner jag mig oroad över säkerheten på nätet (då det är idiotisk att blogga, antar jag) och man borde alltid ha 2-stegs inloggningar och stensäkra lösenord som regelbundet byts ut.
 
 
När allt kommer omkring tycker jag dock att prepping är ett smått idiotiskt fenomen. Det är bättre att ställa in sig på ett allmänt hållbart livsstil och vårda goda relationer med grannarna, i stället för att hamstra för någonting som inte har hänt och kanske aldrig kommer att hända.
 
 

Författare: TIMEOFTIGER

Jag är en medelålders kvinna, lyckligt gift, mamma och bonusmamma. Vi bor på landet och jag jobbar som läkare. Jag är intresserad av det mesta, bl a matlagning, böcker och resor. Jag har haft egen ridhäst och har dessutom lång historia som ridskoleelev. Just nu är jag hästlös men vårt hus håller på att invaderas av andra djur, såsom katter, akvariefiskar och en hund. Som nyaste intressen har träning, fjällvandring och stugliv dykt upp. Livet förändras hela tiden. Jag delar bara ut recept som jag har lagat själv och som är riktigt goda, dvs smakgaranti finns!

2 reaktioner till “Om prepping”

  1. Jag har vuxit upp med att alltid ha vedspis och förråd och extra toapapper och kontanter och spritkök och sovsäckar och tält och… Vår familj har fortsatt på samma tema. Bara mat som vi äter i förrådet, så det roterar hela tiden. Hajklivet har också varit ständigt närvarande. Inget bara köps för dyra pengar. Prepping för mig är inte en prylgrej, det är ett förhållningssätt att klara av förändring. Arbetslöshet, sjukdom, strömavbrott osv. Det innebär att jag tror att det finns olika typer av prepping och att somliga av dem är slösaktiga medan andra är smarta!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *