Att ta emot en utbytesstudent ett helt lästår är ett stort beslut och ingenting som man kan rekommendera för att bli av med eller lösa sina egna problem.
Om man ändå känner sig lockad och tror att det kunde bli bra, kan jag villigt medge att det finns vissa fördelar.
För det första är en sådan stor och omfattande, och på sitt sätt ”extrem” upplevelse i slutändan en förenande upplevelse för hela familjen- man har kämpat på och klarat av någonting stort tillsammans! Familjen växer, man får en extra medlem, men också en ny gemensam erfarenhet och minne.
Om engelska går lite gnaggligt så är det här ett jättebra sätt att fräscha upp det. Vår 12-åring pratar numera helt flytande engelska (och han var bättre än mig redan i årets början.)
Om familjen har barn och ungdomar och man har någorlunda tur med studentens personlighet, så kan det vara ett jättelyft för dem i form av en ny ”bror” eller ”syster”. Någon ny trevlig person i familjen att umgås och tillbringa tid med.
Att få en ny person i familjen kan göra att man ser sitt eget liv, land, omgivningar och aktiviteter med nya ögon. Man kan komma ur den trista vardagslunken och planera lite mera utflykter och även få se nya saker själv på köpet. Eller få en ögonöppnare på hur fint och vackert vi har det runt omkring oss, varje dag. Det blir så att man läser på lite mera om bygdens historia för att kunna berätta om det- ingen stor möda, bara intressant.
Även självkännedom ökar så klart. I mitt förra inlägg kan du läsa vad jag har kommit fram till angående mig själv och vår familj.
Rent praktiskt var det bra att komma till skott här hemma inför studentens ankomst. Vi gjorde oss av med barnmöblerna och inredde ett vettigt gästrum, vilket hade annars kunnat dröja flera år till. Vi städade också grundligare och fixade några saker som annars hade fått vänta en obestämd tid.
Det bästa med studenten är kanske ändå ungdomens personlighet, en ny vän för livet och allt det roliga man kan planera göra sedan. När nu coronapandemin är över…
För oss känns det helt naturligt att åka och hälsa på i Norra Italien! Jag känner för en gångs skull inte dåligt samvete om vi så gästar dem ett par nätter!
Ps. Och dessutom blir man proffs på sällskapsspel!
Vad roligt att ni haft en utbytesstudent! Och säkert väldigt roligt för den att bo och vistas tillsammans med er. Lärorikt öfr alla kan jag också tänka mig och på olika sätt. Har bara testat att ha en utbytesstudent från USAi en månad när döttrarna var 14 år men det minns jag nästan inte. (De var också i USA samma sommar i en månad. )
Ska nu läsa ditt andra inlägg om detta.