Visst känner vi alla till dessa sprakande människor som pratar oavbrutet, tar för sig både här och där, är till synes glada men kan aldrig vara tysta och lyssna på andra? Där det aldrig uppstår ett riktigt möte hur länge man än pratar och man blir trött invärtes så fort man ser dem komma. Dessa människor kan möjligen ha ett bra självförtroende, men ändå dålig SJÄLVKÄNSLA.
Men vad är självkänsla då, denna åtråvärda egenskap? Hur definieras den egentligen?
Jag läste en bra artikel i en finsk tidning, Kodin Kuvalehti.
En blyg och inåtvänd människa kan mycket väl ha bra självkänsla. Självkänsla betyder att man är förankrad hos sig själv, vet vad man själv tycker och känner och vill, utan att hela tiden behöva söka bekräftelse utifrån. Man kan helt enkelt tolka sitt eget sinne. Man känner sina styrkor och svagheter och kan tolerera och leva med dem.
I relationer innebär självkänsla förmåga att välja rätta människor omkring sig eftersom man vet vilkas sällskap man mår bra av.
På jobbet slipper en som är utrustad med bra självkänsla bli utbränd eftersom man känner sina gränser och vågar tydliggöra dem för andra.
Alla föregångare av något slag har förmågan att ifrågasätta och motstå allmän opinion. En som gör som man alltid har gjort och eller på ett sätt som alla andra gillar når sällan någon större framgång.
Både den som jämt vill behaga andra och den som stelbent vidhåller sin egen uppfattning och alltid vill ha sista ordet kommer att stagnera. En människa med bra självkänsla behöver inte se allt i svart eller vitt utan kan leva med olika nyanser och se både gott och ont i samma människa eller sak.
Många försöker laga dålig självkänsla med ett presterande som aldrig tar slut. Men vad man än uppnår så känns det inte bra ändå. Vad är det som skiljer en frisk strävan mot framgång från sjukt presterande då? Svaret är tydligen passion, ett äkta intresse och driv, för själva sakens och ingen annans skull.
Jag håller med. De bästa sakerna jag har gjort i mitt liv har jag gjort bara för att det har varit roligt, utan något som helst egentligt syfte.
Det är inte tvunget att få sista ordet Genom att vara tyst kan man också få sista ordet……………..Ha det så gott! Kram!
Självkänsla och självförtroende är båda viktiga ingredienser i en människas liv… Och nog är det så att vi hela tiden förhåller oss till såväl självkänslan som självförtroendet…
Spännande att läsa att den som har självkänsla inte bränner ut sig i samma grad, det har jag inte tänkt på men nu kommer jag att fundera över det också… och jag gillar att fundera så tack för inspiration.
Ha en fin fredag!
Bra beskrivet om självkänslan.
Tänkvärt på många sätt och också igenkännande.
Ha en fin dag Annukka!
Fan vad mitt i prick! Nu blev det direkt-länk från min blogg.
Självinsikten ej att för glömma! Nog så viktig i kombination med självkänsla och självförtroende!
Oj då, nu blev det lördagens utmaning här; har ju snurrat runt i dessa termer och lagt både till och från, självinsikten följde som ett brev på posten och påverkade de andra själv-faktorerna som ibland tog sin egen väg såväl hit som dit. För min del har självet taget god tid på sig och jag kom underfund med att tidvis också tänka att det är min dåliga självkänsla som gör mig så bränd. Att generalisera utbrändhetsorsak med den förklaringen
kan ses som en lyckad förklaring, men för de flesta av oss så räcker det inte, det vore fint om det gjorde så för då är det ju "bara" att ändra på sig. Jag köpte förklaringen eftersom jag föll helt naturligt in på den, dessutom var jag en eldsjäl och tillsammans med ambitioner och engagemang och förmåga att organisera och genomföra flödar passionen. Hur jag mådde? Insikten födde så stora skuldkänslor att depressionen var ett faktum – det gödde den känsla jag bar från barnsben. För att få vara kvar hemma måste jag anpassa mig och det på ett mycket bra sätt.
Min djupgående KBT och tidigare samtalskontakter fann tillslut mitt eget jag – på starka och svaga punkter som ändå tar en framåt. Drivet var mitt eget fast jag drev omkring. Inte antingen eller både och, nyanserna mellan svart vitt är underbara. Att känna mig själv är i dag min bästa vän. Känslor finns nu som förr, de är mera hanterbara, de är till och med meningsfulla och begripliga (Aron Antonovskys Hälsans mysterium)
Jisses vad det rann till här, jag är inne i en period då saker händer inom mig 🙂 – en blir ju inte fulllärd och allt går på räls – det blev en insikt som dök upp … var precis hos vår gemensamma Ditte och då dök det upp det där inne …och så fortsatte jag här hos dig .. stort tack för inlägget som blev "terapeutisk" :-))))
Intressant så det förslår – du är bra på det Annukka!
Det var mycket bra skrivet och sammanfattat!
Det där med människor som bara pratar om sitt eget och aldrig lyssnar på andra, de förlorar på det.
Det brukar finnas en sådan i varje grupp.
Vi är som vi är. Olika.
Lördagskram, Gerd ♥
Bra skrivet och förklarat, tack!
Tack för sammanfattningen, Annukka! Jag övar ständigt på att lyssna. I mötet med andra människor växer det fram nya insikter och jag älskar verkligen att både nötas och blötas med gamla vänner och nya bekanta. Det är svårt att få aha-upplevelser om man bara traskar runt i sin egen förträfflighet. Ha en fin söndag!
De mesta man gör, gör man för det är roligt men så kommer de där sakerna som man egentligen vill säga nej till men säger ja till. Ju äldre jag blir desto bättre blir man på att prioritera sig själv. HA en fin dag!
Håller med!
Vilket bra inlägg! (Och jag har alltid undrat; de där människorna som pladdrar så öronen får klåda, men aldrig lyssnar på andra. Känner dom inte att folk inte orkar höra? Märker dom inte signalerna som skickas ut av omgivningen. Konstigt!)
Tänkvärt! Och viktigt att inte blanda ihop begreppen självkänsla och självförtroende. Och till detta kommer självinsikten.
Ibland är tystnaden att ha stor självkänsla.
Bra text. Men jag håller inte med om att man inte kan bli utbränd om man har bra självkänsla. Det hjälper säkert, men ibland kan man inte rå över det som sker omkring än och ibland handlar det om ansvarskänsla i det jobb man utför. Livet är komplicerat. 🙂