Adjö mode!

Jag börjar vara klar med mode för den här omgången. Om modet är klar med mig är jag mindre säker på. Jag har lärt mig mycket under resans gång. Om mode och trender, men även som en klok läsare påpekade, om mig själv. Genomgång av mina garderober och smyckeskrin har varit en resa till mig själv.
Det finns ju inget ont i mode i sig. Modet finns och kommer alltid att finnas, oavsett om vi vill det eller inte. Orättvisorna i världen är omåttligt stora, och att några människor använder en förmögenhet på kläder och accessoarier är ett av de mindre problemen. Hellre kan vi bekämpa de enorma industrierna av krig, porr och droger istället.
Min budget på liv och leverne går inte att förstå av en som bor i ett U-land. Jag köper jackor och skor för tusentals kronor medan en annan hade varit glad åt en smörgås. Är jag mindre syndig och moraliskt skyldig än den som investerar hundratusentals eller miljoner kronor i sina outfits? Hur mycket får vi spendera på oss själva? Hur mycket borde vi ge bort? Och vem bestämmer det?
Varför känns det fulare för många att köpa kläder och väskor än en träningscykel, böcker, tavlor, golfklubbor eller en ny bil? Att investera i utseendet i stället för t ex ett sportintresse?
Jag tror att det beror på att en äkta fashionista måste på något sätt alltid vara självupptagen. Tänkandet går hela tiden ut på Hur ser jag ut? Hur ser andra ut? Jämföra… Golf kan man ju spela bara för att det är så himmelens kul! (Har jag hört, inte spelat.)
Jag kan tänka mig att det är roligt att bygga upp en garderob och hitta sin egen stil. Det kan vara som en hobby ett tag. Men människolivet är långt. Åren är för många. Garderoberna måste svämma över många gånger om. Att ha mode som ett stort intresse hela livet får mig befara att man har missat någonting annat (men jag vet inte om jag har rätt i detta påstående!)
Jag läste från boken Den mörka hemligheten (Dan Josefsson- Egil Linge) att ett ovårdat yttre är en signal: kom inte nära mig. Det intressanta är, att enligt författarna skickar ett ytterst, ytterst välvårdat yttre ut precis samma signal som sin motsats: kom inte nära mig! Det vill säga, båda ytterligheterna fungerar enligt samma psykologisk mekanism, med syfte att skapa avstånd till medmänniskorna. Intressant, vad.
Den dagen vi dör, får vi inte ta med oss någonting till den andra sidan. Hermesväskorna och Armanikavajerna har inget tillträde till himmelriket. Med oss har vi bara vår odödliga själ. Det kan ju trösta, att åtminstone väskan kan eventuella arvtagare sälja, och leva gott på pengarna. Men var det verkligen värt det?
Det finns många människor som just idag skulle ge allt de äger, och då menar jag allt, om bara de själva eller deras barn blev friska från en livshotande sjukdom. I sådana lägen ser man väldigt tydligt vad en Hermesväska är värd- ingenting alls!
När jag tänker på vad jag menar med en underbar människa, tänker jag inte på en så snygg, stilren och välklädd människa som möjligt. Jag tänker på en människa som har ett varmt hjärta, som behandlar alla sina medmänniskor schysst och likadant utan baktankar om egen vinst. En som är beredd att förlåta och förstå. Som ger från sitt eget utan förväntan om eventuell gentjänst. Som har så mycket kärlek att han/hon inte behöver snåla med den alls. Som skulle ge sin Armanikavaj till en som fryser på gatan. Det är äkta skönhet hos en människa.
 
 
På bilden finns en av de snällaste och finaste människorna som jag känner.

Författare: TIMEOFTIGER

Jag är en medelålders kvinna, lyckligt gift, mamma och bonusmamma. Vi bor på landet och jag jobbar som läkare. Jag är intresserad av det mesta, bl a matlagning, böcker och resor. Jag har haft egen ridhäst och har dessutom lång historia som ridskoleelev. Just nu är jag hästlös men vårt hus håller på att invaderas av andra djur, såsom katter, akvariefiskar och en hund. Som nyaste intressen har träning, fjällvandring och stugliv dykt upp. Livet förändras hela tiden. Jag delar bara ut recept som jag har lagat själv och som är riktigt goda, dvs smakgaranti finns!

30 reaktioner till “Adjö mode!”

  1. Håller med om allt utom en sak,livet har alldeles för få dagar och är alldeles för kort.
    Fint inlägg med fina och sympatiska tankar!
    Fd

  2. Jag skriver under på allt du har skrivit.
    Vi behöver inte känna oss skuldmedvetna för att vi har det så pass
    bra som de flesta av oss i Norden har.
    Att försöka jämna ut de s.k. orättvisorna i världen med att inte unna sig själv det man önskar och kan skaffa, har ingen större verkan än att man bara går omkring och mår dåligt själv.
    Om man kan och vill dela med sig så ska man känna ’äkta glädje över givandet .
    Idag ska jag för övrigt ta tag i en garderob igen, inspirerad av dig och ditt modeskrivande. Tack för det!

    1. Jag är glad om mina blogginlägg har gjort någon skillnad, om det så handlar om några rensade garderober! Ja, det går inte att rädda hela världen härifrån. Men det är bra att komma ihåg balansen och inte bli för upptagen av det yttre.

  3. Du skriver så bra. Man behöver inte gå till överdrift inom något område varken mode, sport eller något annat…då kan det väl inte vara fel att unna sig något. Måste vi leva missbelåtna och skuldmedvetna för att vi har det bättre än en del människor? Det tycker inte jag. Det måste helt klart vara bättre och se till att man trivs och mår bra. Då har man också större ork och lust att kämpa för och hjälpa till där det behövs. Kram

  4. Ja livet i världen är ju inte rättvist hur vi än skulle anstränga oss att det ska bli så.
    Men ett gott hjärta kan vi i alla fall ha och tänka oss för lite och leva så att vi inte sårar någon.
    Mode är inte precis min grej, även om jag gillar kläder, men det kanske också har att göra med hur mycket pengar vi har att spendera på just kläder.
    Ändå blir jag ändå påmind om att jag handkar lite kläder när jag städar garderoben och ser att jag igen har ett par papperskassar igen med kläder jag inte behöver, som jag skänker till Röda Korset.

    Vilken snygg liten kille och jag gissar att det är ett barnbarn, dom brukar vara en stor kärlek.
    Har själv tre sådana kärlekar.

    Tjingelingen från Rantamor.

  5. Blev väldigt rörd av de fina och kärleksfulla orden Du skrev om Din son. Känner att det blänkte till i mina ögon. Barn är den yttersta meningen med livet.
    Fd

  6. Verkligen kloka tankar – så brukar jag också tänka! Det gäller väl att veta vad som är viktigt i livet för en själv, och då får man ju hoppas att nära och kära är mer viktigt än en massa kläder. Men man kan ju ändå ha ett intresse för kläder eller sport eller annat. Bara man försöker få lite balans och inne i hjärtat veta vad som är viktigt på riktigt!
    Superfin liten kille!!!
    Kram Malin

  7. Så himla intressant och verkligen sanna ord. Jag personligen försöker konsumera mindre detta år för jag inte behöver allt det som jag handlat åren innan. Därmed säljer jag ut och slänger, ger bort. Det är så dumt att handla nytt när man har kläder som aldrig används eller kan skaffa sig kläderna begagnade. Jag har svårt för ordet i-landsproblem, eftersom jag bor i ett i-land så är det ju de problemen jag har. Jag tror inte att man kan jämföra, sorg, ekonomi, glädje, lycka eller vad vi har eller inte har. Vi är ju så olika, har olika livsvillkor. Det är nog viktigt att se till sig själv, och sedan fundera ut hur livet ska vara just för en själv,
    Du ställde en fråga angående min storlek i kläder, jag använder M – 38 på kläder 🙂 .

    1. Ja, jag tänker också på min konsumtion. Det känns viktigt att kläderna inte bara ligger. Om du vill eventuellt ha några sommarplagg på Meandi kan jag skicka bilder. Det mesta går i rosa toner.

  8. Ett tänkvärt inlägg och jag är helt med på detta "tåg". I mitt tycke väldigt kloka tankar. Balans, glädje, generositet, medmänsklighet och ett gott hjärta hjälper oss långt.
    Vi kan inte rädda världen, men vi tillsammans kan göra den lite bättre. Visst?
    Ett underbart foto på din son och jag förstår att han är en av de finaste personer du känner. Och visst är det lycka?

  9. Intressanta funderingar i det här inlägget. Jag har aldrig varit intresserad av mode men jag har alltid varit intresserad för att klä mig i en stil som jag själv gillar. Och min stil har inte alltid varit senaste mode, direkt. 😉 Ett ovårdat yttre kan också vara ett tecken på en människa som är självdestruktiv och inte ser sig som värdefull nog att vara ren och hel.

    Sv: Kul att du hittade till min blogg. Tack för din kommentar!

    Önskar dig en skön kväll!

    You Rock!!!

    1. Ja, så är det med ovårdat yttre, du har helt rätt. Men om man måste vara in i det sista vårdad anser man sig kanske inte heller räcka till, utan vara helt värdelös utan ett perfekt yttre. Jag kommer att fortsätta följa din fina kloka blogg.

  10. Såg precis på ett fruktansvärt program med 12 åringar som är shopoholic.. Det är ju inte barnen fel utan föräldras dåliga samvete.. Ju äldre (jag) man blir så inser man att det är på sin hälsa man ska satsa, och inte på saker. Ha en fortsatt fin kväll;-)

  11. Kloka tankar som är mycket intressanta. Värdet är ju bara ägaren som kan bestämma. Jag skänker hellre glädje till min familj än att kosta på mig en dyr väska. Jag skänker en del till välgörande men inte mer än att jag själv kan unna mig att leva på ett lättsamt sett. Är det bra? Ja, jag tycker dej just nu. Men i morgon kanske jag ändrat mig och då är något annat rätt.
    /P

  12. Vad fint du skriver!
    De finaste människorna är de som ger alla en chans, de med "störst" hjärta och de som verkligen uppskattar livet.

    Önskar de en fin fortsättning på veckan!
    Kram Christina

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *