Etikett: vindkraft

Mot vind igen!

 

5/4-23 hade vi äran att bli publicerade i lokaltidningen igen. Senaste gången var det för 2 år sedan.

Det verkar ha blivit min lott att kämpa för den gamla fjällnära skogens överlevnad. Någon hjälp av Naturskyddsföreningen har vi inte fått så länge, men jag har kontaktat dem igen och de har uttryckt sitt stöd. Allt stöd är välkommet!
 
I Vk 25/2-23 ger Simon Haikola, som forskar bland annat om inställningen till vindkraft, sin syn på vindkraftsmotståndet, vilket är intressant läsning. Haikola säger att vindkraften inte har förankrats på ett bra sätt hos befolkningen, vilket förklarar en del av motståndet. Han konstaterar också att idag kan vilket företag som helst söka etablering av vindkraft i Sverige, vilket förstärker känslan av exploaterande rovkapitalism. 
Hur skulle vi förhålla oss till att vinstdrivande multinationella företag, som för övrigt huvudsakligen i är kinesisk ägo, skulle ränna runt i Sverige och aktivt söka sig tillfällen att bygga t ex nya dammar, landsvägar eller flygplatser, där de anser att de behövs? Dessutom på privatägd mark? Jag tror inte att vi skulle gå med på det, dels för att deras motiv skulle ifrågasättas, läs genomskådas, dels för att vi skulle anse att vår kritiska infrastruktur är vår ensak. 
Enligt vår mening finns det bara en trovärdig och tänkbar uppdragsgivare för den här typen av samhällsprojekt, och det är Svenska staten. Staten med stöd av sina oberoende experter och demokratiska beslutsprocess bör bestämma uppdraget (vad ska byggas och var och när, samt till vilken kostnad) och sedan se till att mest lämplig aktör genomför projektet liksom brukligt är även i andra sammanhang. Vi anser också att det är anmärkningsvärt, att även om en hel del av vindkraftsprojekten går i stöpet pga vindkraftsmotståndet, verkar det ändå gå runt och t om löna sig för vindkraftsbolagen att fortsätta leta nya objekt! Varifrån kommer pengarna?
Det finns olika åsikter om hur vindmöllorna ser ut. En del tycker att de är fula och störande, medan andra tycker att de är vackra och rentav mysiga där de står i horisonten. Haikola föreslår att man ska komma med bättre ekonomisk kompensation som ersättning för störningar i närmiljön för dem som tvingas ha vindkraft på sin bakgård, så som även sker i våra grannländer. Visst kan det hända att många av oss vill sälja sin mark och hembygd till vindkraftsändamålet, men vi är lika säkra på att många inte vill det. Varför?
Ta som exempel ett urskogsområde, fjällnära skog, nämligen Giltjaurberget i Sorsele kommun, som nu hotas med nyetablering av vindkraft. Berget består av otillgänglig, stenig terräng där mänskliga fötter sällan går. Våra mest sällsynta och vilda djurarter dras till just sådana här platser därför att de vill vara i fred, då det är förutsättningen för deras existens. De människor som tar sig en promenad i dessa områden är kanske biologer och bedriver naturforskning, eller möjligen fågelskådare som går dit för att få syn på en sällsynt vildfågel. Där strövar även dem av oss människor som liknar vilddjuren- de som vill vistas i urskogsterräng långt utanför lederna. Samerna kan också behöva inträda området pga renskötseln.
Vad innebär etablering av vindkraft på detta berg? Det innebär inte bara att de 60 möllorna ska dyka upp med några hundra meters avstånd från varandra och därefter dominera horisonten. Det innebär att milvis tillfälliga och permanenta vägar ska brytas, berg ska sprängas, skog ska fällas. De 60 enorma betongfundamenten som verken ska stå på gjuts på plats. Inte att tala om kilometervis med kabel som även ska grävas ner.
Visst kan det hända att efter denna våldtäkt mot naturen det fortfarande finns liv i området- naturen är till många delar anpassningsbar. Det kan krypa myror på marken, någon småfågel kan sjunga på en kvist som råkar vara kvar. T om kan älgar gå genom eller rentav vistas i området. Men ingen ska någonsin inbilla sig att denna exploatering som marknadförs som ”skonsam” innebär någonting annat än att urskogen hädanefter är död för all framtid. Ingen ekonomisk ersättning kan kompensera för detta.
Slutligen lite fakta. I dagsläget finns det ingen grön energi. I dagsläget finns det ingen fossilfri energi. Och om vår konsumtionsfest, som vi fortfarande uppmanas till (vilket är konstigt med tanke på rådande klimatkris och tilltagande, allvarlig förorening av naturen) fortsätter, räcker det inte att vi bygger 10 vindparker till. Eller 100. Eller 1000. Till sist har vi ingen natur kvar, kanske inte ens oss själva.
 

Vad jag tycker om vindkraft i Jiltjaur!

På ledarsidan (VK 12/4-21) får vi läsa en gästkrönika av Frida Demervall, Skynda på vindkraften varsamt.
Gång på gång blir vi förbluffade över hur reservationslöst bra vindkraft anses vara i alla avseenden och lägen. Dess eventuella nackdelar beskrivs ofta som Demervall gör- lite sus, dus och blink, vilket de som bor närmast kan uppleva lite störande. På andra sidan i vågskålet står och väger mänsklighetens undergång pga klimatkrisen. Demervall sträcker sig så långt som att ömma för vindkraftsbolagen, då det är så svårt för dem att veta var en process kommer att landa, vilket tar deras krafter och resurser. Oroa er inte! Vindkraftsbolagen har bra betalt för sina utredningar, och för varje snurra har de rätt till sin vinst via sk. elcertifikat.
 
Värre kan det vara för kommuner, läs skattebetalare. T ex Dorotea kommun sitter fast med en snurra med miljonförlust varje år. När en stor del av strömmen dessutom exporteras utomlands, bl a till Finland, kan man fråga sig varför denna byggiver?
 
Men är det så konstigt att den stora allmänheten är positiv till vindkraft? När man läser t ex Skellefteå Krafts hemsida och beskrivning av Blaikens vindkraftspark, som ligger bredvid den ekologiska och ekonomiska katastrofen Blaikengruvan, kan man luras tro att vindkraften rentav tillför naturen någonting positivt. Det är en målande beskrivning av vindkraftssnurror och natur i fullständig harmoni, med minutiös bevakning dygnet runt, för att försäkra att varenda liten del av naturen mår perfekt hela tiden. Det är nästan så att man kan bli lite misstänksam mot denna beskrivning, och syftet med den. Kan det rentav handla om propaganda?
 
Vindkraften kan onekligen beskrivas som förnybar energi, men hur bra för klimatet blir den i slutändan om vi räknar från början till slutet? De stora propellrarna tillverkas i Kina, fraktas hit över halva jordklotet, monteras upp av gästarbetare från låglöneländer, som rest hit oftast från Östeuropa. Verkens livslängd idag är 20-25 år och ska därefter monteras ner av vindkraftsbolaget- om det finns kvar vill säga. I bästa fall grävs de därefter ner någonstans i vår jord, eftersom någon bättre metod att göra sig av med dem inte finns för tillfället. I värsta scenariot står de rostiga snurrorna kvar efter att deras livslängd är slut, och berörd kommun och markägarna blir ansvariga för att ta hand om avfallet.
 
I Sorsele kommun ordnades 2016 folkomröstning som entydigt sade nej till vindkraft. Dock har de som bestämmer i kommunen valt att inte bry sig om resultatet. Efter att beslutet om Sandselehöjdarnas stora vindkraftspark blivit klart är de hungriga vindkraftsbolagen ute efter ännu mera mark och nu står Jiltjaur på tur.
 
Allmänningsförvaltare för övre allmänningsskog har tillsammans med en allmännigsstyrelse bestående av en handfull vindkraftsvänliga ledamöter sett till att några vindkraftskritiska personer inte kommer in i styrelsen. Därefter anser man att det bara är att upplåta marken till vindkraftsbolaget, oavsett vad markägarna säger. Detta trots att allmänningen är inte någon markägare. Man kan också undra varför vindkraftsbolaget redan under 2020 ringt runt till direkt berörda markägare i Jiltjaur och erbjudit extra ersättning mot att man skriver under projektet- markägare som man redan anser sig ha upprättat avtal med genom styrelsen.
 
Det behövdes 60 km vägbygge i anslutning till Blaikens vindkraftpark (99 verk). Vad som kommer att vara kvar av Jiltjaurberget (planerat 72 verk) och byarna Jiltjaur och Berglunda för den delen, om vindkraftsbolaget får som de vill, är inte svårt att räkna ut. Innan nödvändig infrastruktur i form av vägar och elnät är färdigbyggda i detta ingenmansland, kommer kostnadseffektiviteten sjunka, inte att tala om koldioxidutsläppen som kommer att skjuta i höjden. Det är en stor insats för 25 års användningstid. 
 
Vi köper inte illusionen om den underbara vindkraftsparken med på sin höjd lite sus och dus, med 72 vindkraftverk som är marginellt lägre än Eiffeltornet (324 m), i direkt anslutning till Vindelfjällens naturreservat! Vi ser vindkraften som hot mot vår natur, både lokalt och även globalt.
 
¤VK= Västerbottens Kuriren
 
 
Denna artikel står för mig, sonen och ex-svägerskan.