Jag går runt i mataffären och funderar. Tidigare var affären proppfull med mat, men nu är mängden varor mera beskedlig. Inte heller reas det ut halvgratis matprodukter längre.
Jag tar smörpaketet, lokalproducerat, och håller den i handen, värd sin vikt i guld. Äggen vill jag ska komma från helt frigående höns- hoppas att Krav håller vad de lovar… Och bacon ska vara ekologiskt, grisarna har det nog eländigt ändå. Ekologiskt kan vara överreklamerat, i synnerhet här i norra Sverige där bekämpningsmedel inte behövs i någon större omfattning och jordbruket sker naturligt på mera ekologiskt vis. För mig är det viktigast att djuren har det så bra som möjligt, att naturen inte tar skada och att maten inte fraktas alltför långt i onödan.
Jag har råd att betala för maten, och jag betalar banne mig gärna varje krona. Jag vet ju hur det är för matproducenterna med ökade kostnader för drivmedel, foder och räntorna.
Varför klagar ingen på att t ex energidryck är dyrt?? Det är ju ändå bara vatten med lite tillsatser och färg i! Av någon anledning borde dock komjölk vara nästan gratis, om man ska tro på allmänna opinionen. Det är inte rimligt. Vi borde skippa energidryck, snacks och läsk och lägga pengarna på riktig mat istället.
Det är självklart viktigt att Sverige i största möjligaste omfattning är självförsörjande gällande mat. Att vi fortfarande har öppen åkermark, och att vi har landskap med djur (som mår bra!) Vi måste ju äta- och vi måste ha kontroll på vad vi äter. Lokalproducerade och närproducerade livsmedel är viktigare nu än någonsin. Att köpa billigt danskt fläsk antar jag betalas ffa av grisen med stort lidande. Och matvarukedjornas egna produkter t ex gällande mjölkprodukter är inget annat än ett sätt att ta pengar från inhemska bönderna och föra den i Ica-handlares ficka i stället.
Jag tycker också att det är bra att maten har blivit dyrare. Kanske får det oss respektera maten mera? Innan lågkonjunkturen var mängderna matsvinn alldeles astronomiska- jag hoppas verkligen att det blir mindre svinn nu när vi måste tänka på priset. Jag hoppas att maten ska få tillbaka sitt värde.
Och hur kan jag då uttala mig, som har råd att köpa mat? Det är dock ändå så att jag har levt under existensminimum i flera år. Även till min egen förvåning fick jag slantarna att räcka till då. Tipsen jag har är löjligt enkla, och även om jag har kommit på dem alldeles själv, så har jag sett dem skrivna på flera ställen.
Nämligen: Planering!! Laga maten själv, håll koll på extrapriserna (kanske utan att tumma på lokal- eller i alla fall inhemskproducerat om valet finns där). Minimera matsvinnet. Ha alltid matlåda med på jobbet. Baka ditt eget bröd. Handla säsongens varor av frukt och grönsaker. Sök inspiration med recept- t ex vitkål är en alldeles underbar, billig, hälsosam och mättande ingrediens. Det är ju inte bara vad vi äter utan vad vi de facto får i oss som räknas. Näringsrik och hälsosam mat är värd sitt pris. Klaga inte över maten eller priserna. Respektera maten och tacka för den. Mat är ett av livets stora glädjeämnen.
Bilden är från Storuman, hotel Luspen. Frukosten var utmärkt och närproducerad nästan hela vägen. Rekommenderas varmt!
Du är så klok! I liknande banor går mina tankar. Jag kommer från en stor familj med så kloka föräldrar som lärde oss hur man budgeterar, prioriterar och även unnar sig på kloka sätt. När man själv odlar är det lätt att hålla sig för skratt då jordloppor, kållarver, rådjur, kvalster och svampar tar för sig av allt det man lagt ner så mycket tid och energi, även pengar, på! Förståelsen för bonden fanns för mig förut, ännu mer nu. Att tacka för maten på fler sätt än då man precis ska äta är nyttigt på så många sätt!
Jag tänker på hur nerskjuten både Lena Andersson och andra blivit då de påpekat att det är svårt att svälta i Sverige idag om man lär sig energitäthet jämfört med kostnad. Det är synd om många, men ännu mer synd är det då man förminskar människor till att bli offer istället för att ge dem styrka att hantera sina problem så bra som möjligt.