Idag har det hänt 3 gånger att jag inte har kommit med på den föreläsning som jag önskat, eftersom salen har varit för liten i förhållande till antalet människor som vill lyssna… Och när allt bygger på en konferensapp som man har online och nätet strular mestadels av tiden är det lätt att bli lite småsur. Därtill kan jag tycka att en minimal Starbucks för tusentals deltagare är snålt tilltaget. Så nej, jag är inte helt nöjd med konferensen.
Men det är ändå trevligt med internationella konferenser- att träffa all folk och se och höra vad det pratas om just nu. Och Marie och gänget har fått visa sina fina postrar idag.
Baltimore har jag fortfarande inte lyckats bli förtjust i. Känslan av ständig otrygghet följer mig överallt. Alla kör bil, ingen går. Ungdomar och även folk i min egen ålder ”hänger” runt och går väldigt sakta, alltså de få som är utanför bilarna. Vi har bara hållit oss till det absoluta kärncentrum.
”Kärnan i civilisationen är att man kan gå på gatan utan att behöva titta sig över axeln”. Michael Bloomberg
Så sant!
Staden verken ser eller verkar lika charmig men det kan vara en erfarenhet ändå!
Jag följer dig och tycker det var synd att du inte kom med – en gång är ingen gång men tre ….
uppmuntrings:-)
Synd att du inte kom med på föreläsningarna, kul att följa dig….. Stor solig kram ♥
Som sagt, Baltimore klarar man sig nog utan. Synd att konferensen inte blev så bra som önskat! Hoppas att resan hem och "invänjningen" går smidigt!