Jag vill skriva om fenomen beroende och missbruk, som jag så länge jag kan minnas har ansett vara väldigt intressanta.
”Madventures” behandlade ämnet i samband med dödssynden frosseri.
Fysiskt beroende av droger kan ju vem som helst bli. (Dependence-fysiskt beroende). Om man är med om en svår olycka eller operationer under en lång tid så vänjer sig kroppen till morfinet och nedtrappningen måste ske försiktigt, annars får kroppen tuppjuck. Men när man väl har trappat ut medicinen så fortsätter livet som förut. Samtidigt så går det runt en massa fd heroinmissbrukare som numera lever på Subutex eller Metadon i stället, till synes utan möjlighet att någonsin bli av med detta nya beroende, trots att nedtrappningen sker efter konstens alla regler. (Addiction-missbruk).
Varför fastnar vissa av oss till olika beroenden (ofta flera olika) och vissa inte?? Varför har vissa detta tomma hål inuti sig som ständigt måste fyllas på?
Forskningen talar för att ca hälften av orsakerna är genetiska, och hälften omgivningsrelaterade.
Råttor som blivit dåligt skötta av sina föräldrar har en tendens att i stressade situationer söka sig till olika former av addiktioner (droger eller alkohol om de fanns tillgängliga), medans de råttor som fått bra omsorg av sina föräldrar sökte sig i första hand till sina artfränder för att få tröst.
Man han även kunnat se att råttor som lever ett bra råttliv med massor av kompisar och stimulans av olika slag har mycket mindre risk att söka sig till missbruk än råttor som lever i torftiga, stimulifattiga omgivningar (läs burar).
Rotlöshet, känslan av meningslöshet och negativ stress lär alltid vara inslag bakom varje missbruk.
Missbrukare söker sig alltid till varandra och skapar därmed en ny grupp och ett nytt sammanhang, känslan av tillhörighet uppstår.
En finsk sångare berättade nyligen i pressen om att hon har alkoholproblem. Någonting i hennes sätt att beskriva nykterheten fastnade hos mig: ”Att vara nykter är att se saker realistiskt och rätt. Jag kunde vara utan alkohol i flera år, men ändå var mitt uppförande oärligt, jag var ute efter egen vinning och full av högmod. Med andra ord levde jag i synd. Man kan nyktra till utan att ha druckit alls.”
Med tanke på mina egna erfarenheter håller jag med henne. ”Missbrukarpersonligheten”- den som alltid skyller allt på alla andra, vägrar ta ansvar eller se sin egen del i det som hänt, ljuger och hittar på och erkänner någonting först när man definitivt inte har någon annan utväg- bara för att då manipulera med tårar för att själv få bli ett offer och så småningom bygga upp sina lögner igen- den finns minsann.
Jag har alltid gillat AA-rörelsen, eftersom jag gillar raka puckar. Jag tycker om deras 12 budord och villkorslösheten i dem. Att erkänna att jag har ett problem, ingen annan. Vad problemet är. Att jag vill bli av med problemet och att jag inte klarar av det själv. Att jag ber om hjälp. Av högre makten, och av gruppen omkring mig. Så bra alltså!
Det viktigaste i att bli fri från ett missbruk är kanske ändå att vara ärlig och uppriktigt vilja förändras, och att därmed underkasta sig en behandling, oavsett vilken.
Mia Törnbloms lysande bok ”Så dumt!” berättar om hennes liv som heroinmissbrukare och hennes tillnyktring med hjälp av anonyma narkomaner.
Inlägget hade haft mera tyngd om jag kunnat berätta om mina egna erfarenheter. Som tur är så har dock ingen av mina laster spårat ur. Jag är alltid lite på min vakt.
Jag känner dock igen finska sångerskans beskrivning om det onyktra tankesättet. Det tror jag många av oss gör.
Ps. Eftersom det redan verkar vara någon som läst lite snabbt och missförstått så vill jag påpeka att missbruk inte bara handlar om droger, alkohol och cigaretter, utan det kan likaväl handla om arbete, spel, sex, shopping, träning, mat, socker eller någonting annat.
Men sedan bevisade dom ju att missbruk t.ex om man har alkoholiserade föräldrar att det inte är ärftligt..
Däremot kan jag hålla med om att ifall ett barn i en "missbrukar" familj blir dåligt behandlat, detta påverkar ju uppväxten och barnet vet inte vad som är rätt eller fel och beter sig som sina föräldrar och tar efter dem. Detta har inte med ärftlighet att göra detta har med bakgrund att göra som du skriver och jag tror faktiskt att den spelar störst roll. Jag har hört och sett många hemska scenarion i mitt liv, vänner till vänner osv, som råkat riktigt illa ut på grund av missbruk och detta grundar sig i dåligt umgänge, haft det allmänt tufft i livet med jobb, hemma,förhållande osv. Personer som lätt blir deprimerade har lättare att ta till droger för dom känner att dom inte kan komma ur depressionen utan, men i själva fallet drogerna gör bara allt värre, ångesten värre, paniken att få tag i droger osv. Så många medmänniskor jag försökt hjälpa ur denna skiten! Tänk att någonstans i världen sitter andra människor som anställda i fabriker och tillverkar skiten! Detta som fördärvar människan till max! Det hemska är att drogproblemen kryper sig bara nedåt i åldrarna, allt fler yngre börjar använda droger. Vad är det som gör att våra ungdomar mår så jävla dåligt i dagens samhälle! Finns det ingen som samlar in dem och hjälper dem! Vi måste få ett stopp på detta! Så blir jag så jävla FÖRBANNAD när jag läser dina sista meningar
" Inlägget hade blivit mera spännande om jag kunnat berätta om mina egna erfarenheter. Som tur är så har dock inget av mina missbruk spårat ur. Jag är alltid lite på min vakt".
Vad hade blivit mer spännande?! Vad gör dig lämplig som mor till dina barn om du nu har påstått missbruk?! Hur fan kan du skriva så? Ta så lätt på missbruk när våra ungdomar dör som flugor därute! DU "påstår" dig vara läkare, läkare med ett missbruk? Du kanske inte tar så lätt på det när du någon gång i framtiden blir drabbad själv när någon av dina pojkar har testat droger! Sista meningen var en jävligt onödig mening rent ut sagt.
Kanske olyckligt ordval. Med denna mening vill jag klargöra att vem som helst kan fastna i ett missbruk, även jag. Och bara att man kommit upp i ålder betyder inte att man kan slappna av och tro sig "gå fri". Ej heller garanterar brist på genetiska faktorer att man inte kan drabbas.
Intressanta tankar och vem som helst kan verkligen trilla dit. Det finn som du säger många olika sorters missbruk även om de flesta nog tänker på drogrelaterade. Själv tycker jag det är svårt att förstå att man kan bli beroende av vissa saker men har man inte gått i någon annans skor så…
Det är nog lättare att bli missbrukare av något slag än att inte bli det skulle jag tro. Ett intressant tema du skriver om i dagens inlägg.
….jag klippte av på något sätt, skulle skriva lite mera
Jag har levt nära en familjemedlem som hade många missbruk att bära. Spelberoende, alkohol, rökning, tabletter, frosseri…en svår sak både för honom och för oss närstående men förstås mest för honom, självförnekelse, lögner och allt som tillkommer.
Det är också lätt att bli medberoende utan att man själv är riktigt medveten om det…man tar ansvar, skyler över osv…
Jajamen! Missbruken följs visst ofta åt. Och det är ett konstigt osynligt nät mellan missbruk och medberoende, det sträcker sig åt alla håll och generationer. Jag känner definitivt igen saker hos mig själv. Det jag tyckte var så intressant att man kunde "nyktra till" utan att ens ha druckit, det kan stämma.
Ett otroligt intressant ämne! Jag kan förstå Lindas reaktion, särskilt som det verkar som att hon har stor erfarenhet av alkohol och droger som jag tror de flesta först tänker på när man hör "beroende och missbruk". Nu är det dock så mycket man kan ha ett missbruksförhållande till och allt påverkar inte ens omgivning på riktigt samma sätt som just medicin, droger och alkohol. Jag har många gånger tänkt att det är tur att jag är nykterist, för med tanke på hur jag reagerar i vissa situationer och hur jag tänker så tror jag att jag hade kunnat vara i riskzonen. Det räcker att ha slagits mot matdemoner under så många år, först som tonårig anorektiker och sedan med stora matstörningar i allmänhet, ända upp i sena 30-årsåldern.
Här är mina goda vänners historia: http://www.ashlynnandcoby.com
I deras fall handlar det om sex- och relationsmissbruk, något som jag tycker mig märka blir mer och mer vanligt förekommande. Det är svårt att hantera sprit som man åtminstone inte behöver exponeras för överallt och hela tiden. Med internet finns gratis porr och relationssajter tillgängliga 24 h/dygn. Barn börjar titta på porr i 9-årsåldern redan. Inte är det konstigt att våra ungdomars relationer påverkas av detta, och inte på ett särskilt bra sätt. Det är sorgligt tycker jag…
Hur som helst, tack för ett tankeväckande inlägg!
Mycket bra och välskrivet inlägg. Jag har funderat mycket kring var man drar gränsen för när något är ett beroende? Och vilken typ av beroende är skadliga? Finns det beroenden som inte är skadliga? Ja, det finns ju. Vi behöver vatten för att leva, alltså är vi beroende av vatten, utan vatten dör vi. Kan det vara så att beroende är sådant som vi människor egentligen klarar oss utan, som tex alkohol, tabletter, överdriven konsumtion…. Ja, du skriver ju faktiskt att det handlar om när man drar beroendet till frosseri…att det kanske är då beroendet betraktas som skadligt.
Vet inte om mitt resonerande blev lite förvirrat men hursomhelst, det är ett intressant område som jag gärna läser mer om.
Önskar dig en fin helg!
Jag har läst och kunde ge dig en lång kommentar om detta intressanta ämne som du vet … Nöjer mig med att fråga om du syftar på de 12-stegen då du skriver de 10 budorden inom AA? AL-ANON som finns för medberoende = de som är anhöriga el.vänner till beroende, har samma steg.
Ja, det är nog tolv steg, tack för påminnelsen!
Missbrukar men en sak kan man lika gärna missbruka en annan. Det är min åsikt. Det kan handla om shopping eller vad som helst. Jag tänkte redan i tidiga tonåren att jag lätt skulle kunna fastna i beroende . Jag lät bli att testa droger som väldigt ung när det dök upp för att jag på något sätt redan då visste att jag skulle ha svårt att låta bli det sen i sådana fall. Så klart tänkte jag redan då vilket är märkligt. Jag har varit rökare, haft ätstörningar och arbetat alldeles för hårt. Allt detta är jag övertygad om har samma grund.
Din teori är nog alldeles riktig. Det är bra med självkännedom. Jag tror att många av oss har de där "dragen", och när man mår dåligt blir de mera framträdande.
Det var jag som skrev anonyma kommentaren ovan 🙂
Som du skriver kan ens “anlag” vara genetiska samt bero på yttre omständigheter. Jag har båda delarna men ärligt talat tror jag att jag föddes med beroendesjukdomen därför jag var torsk redan första gången jag drack alkohol, det var som att väcka en jävla demon som legat och väntat under mina år som barn, när jag som 12 åring tog min första fylla var det stenkört… no turning back. Sen gick det bara utför och väldigt snabbt dessutom…med åren blev beroendet värre och tyngre. Idag håller jag på och “tillfrisknar” håller min sjukdom i schack genom att vara 100% avhållsam och jag arbetar med mig själv i ett 12 stegsprogram, vilket är det enda som har funkat på mig under de 5 år jag har försökt att bli ren. Om jag slutar tillämpa 12 steg rör jag mig sakta tillbaka ner i sjukdomens vidriga manipulativa klor och jag blir personlighetsförändrad likt en skitzofren… sen plockar jag upp en substans och sen är mardrömskarusellen igång… Idag är jag ren men det är en dag i taget som gäller.
Kul att “fenomenet” beroende/missbruk intresserar dig! Det behövs mer kunskap om beroende ute i allmänheten.
Tack för ett mycket tänkvärt och intressant inlägg och jag är också inne på dina tankar.
Och visst finns utsattheten med som en ibland styrande/medverkande faktor.