Jane Austen levde 1775-1817, alltså blev hon ett år yngre än mig. På sin tid var hon inte så framgångsrik som hon är idag, även om hon sålde en del böcker redan då.
Hon bygger materialet i sina romaner på begränsade ingredienser, t ex 3-4 familjer som bor på landet, och renodlar psykologin i denna lilla människogrupp till sin spets. Någon extrem dramatik ingår inte, kärlek och vardagsbekymmer räcker långt. I detta liknar hon mycket Agatha Christie, som visserligen behöver ett mord, men därefter kan göra en psykologisk men lugn thriller om några få rätt torftiga karaktärer på engelska landsbygden.
Romaner är förstås en produkt av sin tid, även om Austen också uppvisar klarsynthet och framåtanda gällande bl a kvinnosynen.
Jag personligen blev lite trött på ordväxlingen bland ungdomarna i början av boken, då de absolut skulle sätta någon etikett (bra/dåligt) på precis allting, ganska likt mig själv förresten.
Jag behöver nog inte göra någon reklam för Austen, så pass känd är hon idag. Det känns bra att ha läst en bok av henne, även om jag tycker att filmen Stolthet och Fördom faktiskt var bättre, och det är rätt sällan jag tycker så.
En läsvärd bok men jag tyckte om filmen också. En klassiker som står sig i längden!
Har både läst boken och sett filmen, gillar båda.
Kram ♥
En klassiker och jag gillade både boken och filmen.