Blott 7 dagar har gått sedan Gubben, som jag mest kallar honom för, anlände till Västerbotten. Dagarna har gått både långsamt och fort och mycket ryms i de dagarna både i människo- och hästliv.
8 timmars bilresa från Borlänge var säkerligen en utmaning, och i den stora sommarhagen väntade ”inte-bara-vänligt-sinnade-kompisar”, även om något slagsmål aldrig uppstod.
Inom några dagar slutade Funny dock sura, och den lugne och snälle Gubben kom naturligt in i flocken. Att han är ledaren i flocken numera finns det ingen tvekan om, dock är det ingenting som han vill göra något större nummer av.
I samma veva då han höll på att etablera sig i flocken skulle jag hämta honom från betet och var lite långsam med att fånga honom. Då fick han för sig att springa ifrån mig! På 2,5 hektar är det inte så lätt att fånga en ovillig häst så matte fick bli listig i stället. Jag jagade iväg honom med grimskaftet som om det hade varit jag som ville att han sprang ifrån mig. Sedan tog jag fast gamle Buster och gick till honom igen, och vips så hade grimskaftet bytt häst och han fick snällt följa med, något som han genast accepterade. Sedan dess hälsade jag på honom flera gånger dagligen i flera olika ärenden, utan att ta fast honom, och han försökte aldrig mera fly.
Nätterna har hela tiden tillbringats i stallet. Innan helgen flyttades de sedan till vinterhagen bredvid stallet och en ny höbal ”korkades”, med fri tillgång dagtid. Höet var gott och det var skönt att klia sig mot balen också. Funny lät inte Buster äta först, men nu har det blivit lite mindre laddat med balen och även Buster får sin del av höet.
Vi har utforskat omgivningar i lugn och ro; ganska korta ritter med mestadels låg tempo, lite krav och olika vägar varje dag. Hästen är lugn som en kossa. Han är allmänt obrydd, går fram överallt, och har inte ens bråttom hem.
Medryttaren Camilla kom genast på besök och provritt. En skön tur i den höstiga skogen, och det gick bra trots den konstiga neonfärgade joggaren som dök upp från buskarna.
Igår var det dags för nästa steget i acklimatiseringen. Vi tog hästfinkan och for till ridanläggningen med min andra medryttare Lis-Marie. Oj vad nervös gubben blev. Resan från Borlänge satt säkert kvar, och han hade ju ingen aning vart han skulle transporteras denna gång. Han bajsade flera gånger både på stallgolvet och i finkan.
Alla ridanläggningar i Sverige ser som tur är ganska lika ut och jag berättade noga för honom att vi skulle tillbaka hem sedan. Det verkade han förstå. Både Lis-Marie och jag red i ridhuset, och Lis-Marie tog några skutt, vilket gick lysande.
Men så skönt det var att komma hem sedan och märka att allt var som förut.
Bara att anpassa mag-tarmkanalen till ny föda tar ca 3 veckor för en häst, och sen tillkommer allt annat som är nytt, och inte minst nya hästkompisar i flocken. Gubben har tagit allt med ro, och den enda saken som han har upplevt som lite skrämmande är svärföräldrarnas robotgräsklippare, och även där var hans reaktion högst beskedlig.
Veckan som börjar nu är hektisk för min del med två jourer, två föräldramöten och förkylningen kvar i kroppen. Men som tur är så är båda medryttare igång. Gubben har introducerats till det mesta nu, så nu kan vi luta oss bakåt och fortsätta träna och repetera allt i lugn takt.
Det är mycket som är på g i vårt lilla stall. Det ska bli lite western och delvis lösdrift, och därmed 2 till hästar. Både Buster och Funny har hittat en egen människa som ska ta hand om dem och vårt stall håller på att bli den levande och välgörande oasen med trevligt gemenskap som jag alltid har haft visioner om.
Åh så härligt att läsa. Hela inlägget andas att du som ägare andas ut litet efter att du kunnat konstatera att Gubben anpassat sig bra i flocken och till er.
Det känns som Lycka! 😉 Det ska bli trevligt att följa dig och Gubbens tillvaro tillsammans.
Så mysigt att läsa och jag märker att både du och nya hästen är nöjd med varandra. ♥
Kram på dig ♥
Självklart tar det tid för en häst att anpassa sig och bli en del av flocken. Men det märks att du har stenkoll och vet vad som ska göras 🙂
WOW vilken vacker häst 🙂 jag började rida i Älvängen nyss de va de bästa jag gjort på länge SÅ KUL.
Idag har jag förhöjande inredningstips på bloggen 🙂
Ha en fin ny vecka!
LOVE Maria Inredning – it’s Swedish for decor
Mysigt med hästar …….och fina Gubben som tycks anpassa sig fint in bland de andra. Kram
Vilket äventyr och vad härligt att han ändå i grunden verkar vara en trygg häst. Finkan är hästtransport antar jag?
Ja, det är det!
Det var jag som råkade kommentera anonymt 🙂
Rogivande bilder på vackra hästar!
Blir glad att titta på dem.
Jag har stor respekt för hästar, har aldrig ridit, men mina två döttrar har det desto mer.
Och jag har varit med om att ha en shettis Bella (Mirabella) på gården som fölade och jättesöt Molly blev det. Man måste ha handlag med hästar, har jag förstått.
Kram ♥
Så mysiga bilder!
fint
Så härligt att läsa, nu vill jag till Buster direkt och pussa på honom, för att DU har låtit oss ta hand om honom, denna fina häst !
Vad skönt att det går bra med lilla Gubben. Skönt att ha en häst som inte är så tittig och rädd. Lycka till med kommande veckan och glöm inte att andas.
Spännande med ny häst och förstår att det tar sin tid att lära känna varanadra för både häst och människa.
Ha en bra vecka
Så skönt att det verkar gå bra!
Så fina bilder nästan så att man blir sugen på att rida fastän jag egentligen är livrädd för hästar :-).
Kram Malin
Vad roligt att få en uppdatering. Jag har verkligen undrat hur det gått för "Gubben" både vad gäller de andra hästarna och i största allmänhet. Log när jag läste hur du överlistade honom i hagen när han sprang iväg. Nu vet han vad som gäller…
Roligt att ridningen går bra och att det fungerar bra med medryttarna.
Extra roligt att ert fina stall nu blir mer levande. Förstår att du är glad för det.
Härliga bilder och roligt att se dig spm ryttare på "Gubben.".
Hoppas din förkylning nu kan försvinna och det i rask takt…
Men åh, så fin han är! Vad roligt att det går så bra för er och för stalldrömmarna. Vår yngsta vill inget annat än att ha en egen häst. Just nu får ridlektioner en gång i veckan räcka. Det är väldigt dyrt och tidskrävande, men samtidigt förstår jag den "symbios" som växer fram mellan häst och människa och jag tror det är en otrolig hälsofördel att ha en häst.
Så härligt Annukka! Tror jag blir lite hästtokig … och du har fått hästlugnet läser jag mellan raderna – och "listar" till det med Gubben!
Mäktigt på något sätt där du sitter på hästryggen ..
Så spännande!
Du bjuder på många vackra bilder.
Vad spännande och superhärliga bilder!
Hästar är verkligen underbara djur. Fast jag är rädd för att rida. Förra året red jag på en ardenner. Jag var som en flugskit på ryggen. Mannen som hade hästarna tvingade mig, hihih. Det gick bra. Sedan frågade han mig om jag ville trava. NEEEJ. Han visste att jag var rädd. Men han ville att jag skulle komma till hans gård, så vi kunde ta en tur i skogen. Han jobbar med hästar och jordbruk nämligen. Ibland tänker jag på saken. Det var en sådan häftig känsla. Vilken bra träning dessutom. Hade träningsvärk i två dagar.
Men jag tror att jag håller mig till att prata med hästarna och klappa lite.
kramis
Härligt att stallet börjar ta den form du tänkt och hoppats på 🙂
Härligt!
Gubben är SÅ fin ,-)
Ni passar så fint ihop, härliga bilder ,-)
Ha det fortsatt jättefint KRAM Primrose .-)
Undebara bilder! Jag är livrädd för hästar tyvärr. När jag ser dina bilder så önskar jag verkligen att jag inte var det.
Härliga bilder!
Vilken superfin häst! den ser väldigt hög ut? Gubben är då du Gumman:-)?
Å, här inne ser det ut att vara som en dröm. Underbara bilder/dagar med fina hästen i naturen. Lycka.
Lycka till dig och nya hästen! Njut 🙂
Spännande tider! Låter roligt! Njut 🙂