På Yades grav

Anders och Jenny kom hit en dag. Tack och lov att vi har alla våra goda vänner som vi kan minnas Yade med. Jag och Jenny gick till Yades grav, hon ligger där borta i skogsbrynet.
Det blev plötsligt otroligt vindstilla och varmt! Småfåglarna kvittrade som aldrig förr, och det var inte storspovens sorgesång utan ett glatt kvitter. Utsikten mot skogen var fantastiskt vacker och det kändes inte alls som att vi var i Vännfors, utan mera söderut.
 
 
 
Här vilar hon, min lilla häst. Hon har det så bra nu. Hon är någon annanstans, och vi möts en dag igen.

Författare: TIMEOFTIGER

Jag är en medelålders kvinna, lyckligt gift, mamma och bonusmamma. Vi bor på landet och jag jobbar som läkare. Jag är intresserad av det mesta, bl a matlagning, böcker och resor. Jag har haft egen ridhäst och har dessutom lång historia som ridskoleelev. Just nu är jag hästlös men vårt hus håller på att invaderas av andra djur, såsom katter, akvariefiskar och en hund. Som nyaste intressen har träning, fjällvandring och stugliv dykt upp. Livet förändras hela tiden. Jag delar bara ut recept som jag har lagat själv och som är riktigt goda, dvs smakgaranti finns!

13 reaktioner till “På Yades grav”

  1. Vacker plats!! ………………………………SVAR:….Det var lite kallt på allsången Men vi sjöng så att vi fick upp värmen! 🙂

  2. Har läst igenom din blogg. Förstår din sorg! Man saknar en häst mer än man kan tro! Men tänk på alla fina minnen som du fick!! Kram!

  3. Det är inte utan att man fäller en liten tår. Tänker på mina egna sällskapsdjur som alla fått sin efen viloplats här på gården. Jag brukar tänka att de är de enda som för evigt får bo kvar hos mig. Jättefint inlägg och man har blivit riktigt berörd av det hela. Fin midsommar önskas!

  4. Du har valt en vacker plats för Yade och att fåglarna kvittrar tror jag är ett gott teckan. Ni ses igen och Yade finns för alltid hos dig.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *