På Yades grav

Hem » På Yades grav
Anders och Jenny kom hit en dag. Tack och lov att vi har alla våra goda vänner som vi kan minnas Yade med. Jag och Jenny gick till Yades grav, hon ligger där borta i skogsbrynet.
Det blev plötsligt otroligt vindstilla och varmt! Småfåglarna kvittrade som aldrig förr, och det var inte storspovens sorgesång utan ett glatt kvitter. Utsikten mot skogen var fantastiskt vacker och det kändes inte alls som att vi var i Vännfors, utan mera söderut.
 
 
 
Här vilar hon, min lilla häst. Hon har det så bra nu. Hon är någon annanstans, och vi möts en dag igen.

13 reaktioner på ”På Yades grav”

  1. Vacker plats!! ………………………………SVAR:….Det var lite kallt på allsången Men vi sjöng så att vi fick upp värmen! 🙂

  2. Har läst igenom din blogg. Förstår din sorg! Man saknar en häst mer än man kan tro! Men tänk på alla fina minnen som du fick!! Kram!

  3. Det är inte utan att man fäller en liten tår. Tänker på mina egna sällskapsdjur som alla fått sin efen viloplats här på gården. Jag brukar tänka att de är de enda som för evigt får bo kvar hos mig. Jättefint inlägg och man har blivit riktigt berörd av det hela. Fin midsommar önskas!

  4. Du har valt en vacker plats för Yade och att fåglarna kvittrar tror jag är ett gott teckan. Ni ses igen och Yade finns för alltid hos dig.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *