6 mil norrut från Prag låg Tjeckiens enda koncentrationsläger, Theresienstadt, eller Terezin, som det heter på tjeckiska. Tidigare var det en militärfästning och togs till lagom bruk av nazisterna. Terezin består av två delar, den ena är fängelsedelen för fångar som bestod av en blandad kompott människor, inte bara judar, och den andra är ghettot där det bodde endast judar. Detta läger var inte ett förintelseläger, utan en förvaringsplats i väntan på en transport österut dvs i regel till Auschwitz.
Judarna hade ”självstyre” som det hette, mycket autonomi var det dock inte tal om. De kunde till viss del utöva kulturella aktiviteter och bara de bästa sakerna visades upp då t ex internationella Röda Korset kom på besök enstaka gånger. Lägret användes alltså även som en del av nazisternas ”försköningsprogram”. Lägrets kapacitet överskreds dock hela tiden och där trängdes det tiofaldigt flera människor än vad som egentligen fick plats, med tanke på sovplatser, hygieni, toaletter, matresurser etc. De överlevandes berättelser är eniga, levnadsförhållanden i Terezin var alltid helt odrägliga.
Allt som allt passerade ca 155 000 judar Terezin, de flesta var från Tjeckien, men en del kom från andra länder. Av dessa skickades 83 000 till öst, varav 3 097 överlevde. 35 000 dog i själva Terezin, de flesta av sjukdomar, ffa tyfus. Trångboddheten och undermålig hygieni samt dålig näringsstatus hos fångarna gjorde det omöjligt att bekämpa farsoter. När Terezin befriades av röda armen maj 1945 fanns det 16 832 människor kvar där. Även merparten av dem dog i tyfus under följande sommaren.
När röda armen närmade sig från öst fick SS-männen bråttom. De mest östliga koncentrationslägren såsom Treblinka och enorma Auschwitz fick man bara lägga ner och dessutom försöka förstöra så mycket bevis som möjligt, gaskamrarna monterades ner i all hast. Men vilken iver drev inte dessa SS-kommendanterna, då skulle man ju flytta fångarna västerut igen, dessa sjuka människor som knappt kunde stå på benen. För att kunna fortsätta med förintandet av judar hade det då även börjat byggas en gaskammare i Terezin av vissa ”eldsjälar”, men den hann aldrig tas i bruk.
På utställningar och i museet fick vi bekanta oss med många olika människoöden, det frustrerande var dock att ödet i regel slutade på samma sätt: Skickades till Auschwitz med transport X, dog där. Barn, gamlingar och de flesta kvinnor skickades ju raka vägen till gaskamrarna. Och att de gick in där utan större motstånd berodde på att gaskamrarna verkligen såg ut som duschrum som de var vana vid från t ex Terezin.
Mänsklighetens historia är i sin helhet inte ljus, och fruktansvärda folkmord har inträffat även efter andra världskriget. Många av dem, och även förintelsen av judarna ligger besvärligt nära i tiden. Jag undrar, varför blir det så ibland? Vilka bland oss är kapabla till så fruktansvärda illdåd? Skulle mina vänner försvara och skydda mig, om jag var t ex jude och Hitler fick makten? Vad skulle jag göra själv för mina vänner? Var går gränsen då jag säger emot eller håller truten?
Människovärdet behöver inte förtjänas. Vi kan bära vårt människovärde mer eller mindre stiligt, men det finns där, från födelsen till döden, och kan aldrig någonsin ifrågasättas eller ens diskuteras. Så är det.

En oerhört stor fråga. Hur mycket skulle man våga riskera själv när ens barn och övrig familj kan råka illa ut. Man vill ju tänka att man skulle hjälpa, ställa upp på andra och stå för sin sak. Men så många gånger har det visat sig att folk inte törs eller kan göra det de innan skulle trott varit självklart. Det måste varit omvälvande med besöket idag. Själv vet jag inte om jag skulle klara av det.
Alltså klara av att besöka lägret.
Du har ju säkert hört talas om Milgrams experiment. Ger det experimenten kanske något svar? Sextiofem procent av försökspersonerna var villiga att ge 450 volt igenom en annan människa.Man får väl förmoda att dessa försökspersoner var införstådda med att det var livsfarlig styrka,ändå gjorde man som man blev tillsagd.
Fd
En tanke slog mig,hade resultatet varit detsamma om det varit endast kvinnor som deltog i experimetet? I Milgrams experiment var det endast män som deltog.
Det är ett stort ämne med människrs illgärningar och det väcker tankar hur man själv skulle förhålla sig,absolut.
Tack för ett tankeväckande inlägg!
fd
Tack för ett intressant och tankeväckande inlägg. Jag har just läst ut boken "Jag heter inte Miriam" som till stor del handlar om en kvinnas tid i koncentrationsläger och vad hon och andra genomgick där.
Den fråga du ställer har jag också funderat på ibland. Hur skulle jag agera? Skulle jag stå upp och försvara allas lika människovärde och demokratin, alltså inte utföra illdåd som skadar eller dödar andra människor!? Jag vet inte. Misstänker att de flesta skulle kunna göra det under tillräckligt vidriga förhållanden. Vad tror du själv?
Bra fråga som vi alla borde fundera på ibland!
Människan är verkligen en grym varelse 🙁
Mänskligheten…. Ja, hur skulle man agera? Funderingar som väcker många frågor…. och som är ständigt aktuella med tanke på de hemska ting som sker på många ställen i världen än idag.
Kram
Gräsligt och HELT fruktansvärt! 🙁
Där går ingen ifrån oberörd. Men det värsta av allt är att människans ondska finns än i dag och ställer till det…
Tack för ett starkt, tänkvärt och mycket beröerande inlägg!
Jag vet att jag grät floder när jag lämnade Theresienstadt. LIkadant med de andra koncentrationslägren jag besökt.
Måtte historien aldrig upprepa sig och att vi heller aldrig kommer att tillhöra den tysta massan som låter oss tryckas ner och måtte vi allltid stå upp för mänskligheten och ett värdigt liv.
Måtte vi heller aldrig glömma…..
Fruktansvärt detta.
Ha nu en skön lördag.
Kramiz.
Har också läst, jag heter inte Miriam.
Sedan hhar jag blivit bekant med en 90-årig judinna, som har varit i Ausvisch. Jag gjorde en intervju med henne till bloggen, där läsare fick ställa frågor. Sedan ångrade hon sig.
Hon har plågats av det här i hela sitt liv.
kramis