Regnet sköljer över Vännfors och jag har åter en semestervecka efter en veckas intensivt arbete. Varför har jag, som egentligen bara vill ha lugn och ro, och inte är någon A-människa på något sätt, valt ett sådant jobb??? (neonatolog). När jag yttrade en försiktig önskan till min kära tjeckiska kollega att någon gång, bara någon gång, få ha det lite lugnare, sade han: ”Vi ska förbjuda sex. Sedan kan vi stänga avdelningen.” Så det är så.
Jag är djupt berörd av alla människoöden som jag kommer i kontakt med och vet inte riktigt vad jag ska göra med den känslan. Men en sak är säkert- bland oss går det många människor, gamla som unga, fattiga som rika, som upplevt mycket svåra saker och stått starka, uppvisat otrolig tålamod och styrka, klivit upp på morgonen till en värld som drabbat dem så oerhört hårt utan att klaga eller utan att fått ett tack av någon för det, och dessa människor ska få ett eloge av mig, även om jag vet att vi alla har våra svaga stunder. Jag vet inte om man blir klokare av andras svårigheter- kanske det, och jag försöker i alla fall vara tacksam över varje bra och något sånär bekymmerslös dag som livet har att erbjuda. Om morgondagen vet vi ingenting. Leva i nuet och älska, det är allt vi kan göra.
Regnet har förhindrat tömkörningen av Yade som annars hade gått av stapeln idag, men jag har stannat inomhus och städat, helt spontant och utan ansträngning. En bra känsla!
Och från och med idag har jag ett barn som går i gymnasiet, ett som går i mellanstadiet och ett som börjat ettan!
Vyn från fönstret i Vännfors en augustikväll…
Städning tar fram nya saker- vad ska jag göra av min nya fina ljusslinga…
Och slutligen, tecken på höstens ankomst är att den blåa grytan fått komma fram igen och börjat producera sina krämiga gäggor.
Idag, Margaretas kycklinggryta med salami mm
1 kg kycklingfileer- tina, rensa, strimla, bryn. Salta och peppra.
100 g starkare korv i bitar (t ex salami eller kabanossi), tillsätt och bryn
1 burk soltorkade tomater- låt rinna av, strimla, tillsätt
200 g fetaost- smula med
3 dl grädde, ev lite mera, kan spädas ut med lite mjölk
lite ljus maizena
Servera med bandspaghetti och sallad!
Väldigt fint inlägg. Ja,runt oss finns det sannerligen människor som upplevt mycket svåra sorger. Jag brukar ibland ägna en tanke åt den familj som bodde här innan jag köpte gården. En av sönerna dog på sin första arbetsdag,en dotter försvann i Estoniaolyckan. När jag äri stallet brukar jag föreställa mig att hon där tappert mjölkade korna med tårarna rullande. Det är styrka att inte helt bryta ihop inför tragedier som drabbar en. Jag brukar också tänka på hur jag själv skulle hantera en sådan sorg.
Fd