Jag läser om kropp och knopp

Om vi människor hade lite mera kunskap om kroppen och därmed lite mera sunt förnuft, hade behovet av läkare varit mindre. Det har resulterat i att frustrerade ortopeden Soheila Zhaeentan har skrivit en bok om ”vardagsortopedi”, dvs de små krämpor som vi kan få under livets gång, från topp till tå. Boken innehåller kortfattad information om olika tillstånd, och även olika övningar/träningsprogram, med vilka man kan lindra eller rentav häva krämpan. Eller i värsta fall förlänga tiden till eventuell operation, som alltid är sista utvägen.

Boken har kritiserats för att vara ”pratig”, och det kan visst stämma lite, men jag tyckte att den var lättförståelig och det är huvudsaken. Och att författaren inte har gjort boken till en annan anatomiatlas är också fullt rimligt. Träningstipsen är illustrerade, men om man är mera intresserad av anatomin får man t ex googla, och det är ju inte så svårt.

Jag blir rentav överraskad av hur många av bokens krämpor jag redan har hunnit ha! Och dem jag inte har haft själv har i alla fall någon anhörig eller kompis haft, så det är väldigt lätt att relatera. Exempel på krämpor är ryggskott, frozen shoulder, karpaltunnelsyndrom, hallux valgus, hälsporre och stressfraktur. Författaren har också ägnat ett eget kapitel t ex till artros, osteoporos och klimakteriebesvär (läs, ledbesvär pga klimakteriet).

Jag tycker att boken var bra! Jag kommer ha den i min egen bokhylla. Efter att ha läst den har jag blivit mindre rädd för smärta, det är sällan farligt. Nu kommer jag våga ta i lite mera. Också blev jag åter påmind om hur mycket man faktiskt kan göra själv när man drabbas av diverse ”krämpor”!

Jag fortsatte läsning med Anders Hansens Depphjärna. Han behandlar ångest och depression utifrån rent biologiskt perspektiv. Eftersom vi inte är skapta för att vara jordbrukare, inte att tala om industrialiserade eller digitaliserade varelser, utan vår biologi fortfarande är anpassad till tiden då vi var jägare-samlare, ställs vår hjärna (eller vi) inför en rad olika utmaningar. Både ångest och depression har haft en betydelse för vår överlevnad, inte-så-länge-sedan.

Generellt sätt pratas det mycket om ”psykisk ohälsa”, och det är bra. Hjälp finns och skall sökas om man mår dåligt. Rena psykiska sjukdomar såsom schizofreni och bipolaritet har inte ökat under årens lopp, men har ”mindre psykiska åkommor” såsom ångest och depression gjort det? Svaret är tydligen nej även där, med ett undantag, nämligen tonårsflickor. Boven i dramat är kanske sociala medier, då vår hjärna är byggd för att jämföra sig med grannen snarare än objektivt skatta vårt välmående, och unga kvinnor är de flitigaste användare av sociala medier. I sociala medier spetsas jämförelsen till hela tiden.

Vad är det som är felet i moderna livsstilen, och varför uppfattas ångest och depression som ett så stort problem idag? Anders Hansen pekar på två enskilda stora faktorer: Brist på fysisk aktivitet och ensamhet. Våra förfäder rörde på sig på ett naturligt sätt en stor del av dygnet, och för dem var gemenskap med gruppen allt i allo. Det räckte som ”hobby” att umgås med varandra vid lägerelden.

Anders Hansen slår fast, att lyckan inte ska jagas då det är bästa sättet att få den utebli. Lycka är inte en tillfällig välbehagskänsla eller en kick, eller brist på motgångar, utan en känsla av mening och ett större sammanhang. Och den kan bara uppstå genom att leva här och nu, utan specifik strävan.

Att skriva en bok om lycka och endast avhandla hjärnan utifrån biologiskt perspektiv gör att boken blir lite endimensionell. Jag förstår att boken skulle kunna galoppera iväg och svämma över om man även tagit med psykologiska och t om andliga faktorer. Men lika förbaskat blir det lite torftigt att helt utelämna dem.

Vad jag fick med mig från boken är ungefär samma sak som från Björn Natthiko Lindblads underbara bok ”Jag kan ha fel”, fast från en helt annan synvinkel. Nämligen att inte ta min hjärna, eller mina känslor, eller mina uppfattningar, eller ens minnen, så gravallvarligt. Vår hjärna kan anpassa vår uppfattning om den absoluta verkligheten på många olika sätt, så att det blir mest ändamålsenligt för vår överlevnad. Hjärnan kan t om ändra på minnena eftersom. Så det finns all anledning att slappna av och må så bra som möjligt, åtminstone för oss som vänder och vrider på oss själva in och ut, i jakten på vad det är som vi har gjort för fel nu igen. Mina känslor eller tankar är inte sanningen. Och det är åtminstone alla gånger värt att prova om inte lite pulshöjande aktivitet eller gemenskap kan göra att det känns lite bättre efteråt.

Författare: TIMEOFTIGER

Jag är en medelålders kvinna, lyckligt gift, mamma och bonusmamma. Vi bor på landet och jag jobbar som läkare. Jag är intresserad av det mesta, bl a matlagning, böcker och resor. Jag har haft egen ridhäst och har dessutom lång historia som ridskoleelev. Just nu är jag hästlös men vårt hus håller på att invaderas av andra djur, såsom katter, akvariefiskar och en hund. Som nyaste intressen har träning, fjällvandring och stugliv dykt upp. Livet förändras hela tiden. Jag delar bara ut recept som jag har lagat själv och som är riktigt goda, dvs smakgaranti finns!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *