Boken är skriven av en psykiatriker i min egen ålder, Anders Hansen, som även har en hel del andra meriter i bagaget.
Ibland undrar jag (därav reflektion till hans ålder) hur vissa människor hinner med ALLT och lite till. För att skriva den här populärvetenskapliga boken har han läst genom hundratals artiklar om forskning gällande den mänskliga hjärnan och hur den påverkas av motion och träning. Imponerande, och övertygande. Välskrivet! Referenslista finns i slutet av boken…
Vi börjar med några vanliga myter, som vetenskapen sedan länge har slagit hål på:
– Hjärnceller nybildas inte. Detta är fel. Neurogenes (nybildning av hjärnceller) sker även på gamla dagar.
– Vi använder bara 10% av vår hjärnkapacitet. Också helt fel. Hjärnan använder enorma mängder energi, och används i sin helhet.
– Man kan förebygga demens genom att lösa korsord och sudoku. Fel. Löser man korsord och sudoku blir man bättre på korsord och sudoku, det är allt. Dessa ”hjärngymnastik” är inte ens särskilt mångsidiga för vår hjärna, då man nästan uteslutande använder språk/siffraområdet.
Annat är det med att dansa, spela tennis eller bara springa! Då måste hjärnan verkligen ha koll på allt. Var vi är, vårt vi är på väg, hur är underlaget, hur ska stegen gå, vart tar bollen vägen- och det tar inte slut där!
Växter har ingen hjärna, och de kan inte förflytta sig. De allra enklaste organismer, som har någonting som kan kallas hjärna har den i första hand för att kunna utföra en rörelse och förflytta sig från plats A till plats B. Det vill säga, prio ett i våra hjärnor är och har varit att röra på oss. Allt annat har byggts på eftersom.
Mot bakgrund av detta är det kanske inte så konstigt att det inte är bara vår kropp, utan framför allt vår hjärna, som verkar må väldigt bra av att vi rör på oss! Boken förklarar på ett trovärdigt sätt att röra på oss har en mätbar (tester, magnetkamera etc i stora forskningsmaterial) och betydande positiv effekt på det mesta i vårt liv. Träning ger bättre fokus och koncentration, ökar kreativiteten, förbättrar minnet, förebygger demens, och främjar inlärning hos barn och vuxna. Träningen motverkar stress, depression och ångest och gör att vi mår bättre. Det är aldrig för tidigt eller sent att börja utan de positiva effekterna märks från barndomen till sen ålderdom!
Vilka är de tänkbara mekanismerna diskuteras lagom djuptgående men trovärdigt i boken. Naturligtvis nämns mänsklighetens naturliga fysiologiska historia, som fortfarande tätt knyter oss och våra hjärnor till savannen, till jägar-, eller i bästa fall till jordbrukarsamhället, långt före industrialismen eller digitaliseringen. Bilden klarnar också då vi får lära oss om molekylen BDNF, ett ämne som bildas i hjärnan av fysisk aktivitet, som är mätbar och som kan antas stå bakom många gynnsamma processer i vår hjärna.
Vad är det som räknas som fysisk aktivitet då? Allt räknas! Bättre 10 steg än inga steg alls. För en garanterat positiv mätbar resultat tycks det dock räcka med så lite som en snabb promenad eller joggning på 30 minuter 5 gånger i veckan, alternativt rejäl pulshöjande löpning 20 minuter 3 gånger i veckan. Hos barn kunde man se positiva effekter på koncentration och inlärning efter av så lite som 4 minuters pulshöjande fysisk aktivitet, vilket kunde t ex vara en fysisk lek.
Att träna kondition tycks vara ett säkrare kort till positiva effekter än att träna styrka. Förvisso ökar ett rejält styrketräningspass även konditionen, kan jag tycka. Men att vara just fysiskt stark korrelerade inte med de positiva effekterna på vår hjärna, vilket bra kondition däremot gör.
Och varför vet inte alla om detta? Varför har det här med träningens och motionens positiva effekter så liten genomslagskraft i massmedia och samhället i stort? Tänk om det hade funnits en medicin, ett kosttillskott, en behandling, ett spel, en app eller whatever, som BEVISAT skulle ge alla dessa positiva effekter på vår hjärna? Hade inte vi alla köat för att få tag på hjälpmedlet? Ja, det tror jag. Att någonting så enkelt som en liten promenad några gånger i veckan kunde vara så bra går nästan inte att förstå. Och eftersom denna lilla motion är dessutom helt gratis, gör att det inte finns några större marknadskrafter bakom den.
Även om jag har en viss utbildning inom branschen så var det mesta i boken helt nytt för mig. Jag ser som min plikt att tipsa om boken. Avgör själv vad du tror om den!
Tycker boken verkar verkligt intressant. Har nu ägnat mig åt att läsbläddra i boken "Fyss" som tar upp den fysiska träningen för alla, även om man har krämpor, och hur man kan träna. Absolut läsvärd. (Den är skriven av flera men bl.a läkare som forskat just om detta. )
Jag har hört talas om den, hörs också vara Bra!
Jag måste fråga dig en sak.För ett tag sedan satt jag och slögooglade så som man gör ibland och kom in på en sida med fötters form.Jag tänkte inte speciellt på det men jämförde mina egna med bilderna och plötsligt såg jag något som förundrade mig.En av fotformerna var där andra tån från stortån räknat är längre än stortån.Jag har aldrig varit medveten om att jag har haft en lite ovanlig form på fötterna så det blev ju en överraskning.Googlade vidare och såg att vi med sk.Grekisk fot(trodde först att det var ett antikt längdmått) inte kan bryta ner b6-vitamin.Jag har därför köpt redan nedbrutet b6 som kallas pyridoxal5fosfat.Fråga mig inte om kemi men det är tydligen dess kemiska namn:) så ja Tigern.Jag frågar dig om detta om Grekisk fot och b6-vitamin kan stämma? Hur vanligt är det att läkare tittar på patienters fötter för att ev.misstänka b6-brist? Jag tror att det är hokuspokus men ändock har jag beställt och fått hem p5p.Kan man enkelt kolla ifall man har brist på b6? Det skall bli intressant att höra vad du som läkare tror om detta fenomen!
Hej! Jag vet ingenting alls om detta! Men (svenska) läkare tittar inte på fötternas form med tanke på B6-vitaminbrist, det vet jag. Om nyfödda har oförklarliga kramper provar man alltid ge B6-vitamin, ibland hjälper det. Vet också att vissa inte kan bryta ner B6 men det är extremt ovanligt.