På sommarlov har jag haft mera tid, och vart jag än har kört min bil så hördes det från bakdelen av bilen ett välbekant MJAU!
Ena gången är det den egna katten som ska till veterinären och andra gången är det någon annan fyrbent själ som ska från punkt A till destination B. Mycket roddande till ibland ingen nytta alls. Och så rymmer de, försvinner de och slåss de. Eller har sina sjukdomar. Bekymra sig får man göra ända till graven. Men det är mitt bekymmer, inte deras.
Eller nog är det som en klok kollega uttryckte sig:
Författare: TIMEOFTIGER
Jag är en medelålders kvinna, lyckligt gift, mamma och bonusmamma. Vi bor på landet och jag jobbar som läkare. Jag är intresserad av det mesta, bl a matlagning, böcker och resor. Jag har haft egen ridhäst och har dessutom lång historia som ridskoleelev. Just nu är jag hästlös men vårt hus håller på att invaderas av andra djur, såsom katter, akvariefiskar och en hund. Som nyaste intressen har träning, fjällvandring och stugliv dykt upp. Livet förändras hela tiden. Jag delar bara ut recept som jag har lagat själv och som är riktigt goda, dvs smakgaranti finns!
Visa alla inlägg av TIMEOFTIGER
Så sant! Och en verkligt levande beskrivning.