Notice: Funktionen _load_textdomain_just_in_time anropades felaktigt. Laddning av översättningar för domänen astra utlöstes för tidigt. Detta betyder vanligtvis att någon programkod i tillägget eller temat körs för tidigt. Översättningar ska läsas in vid åtgärden init eller senare. Mer information finns i Felsökning i WordPress. (Detta meddelande lades till i version 6.7.0.) in /www/webvol27/o3/oo7oyzdd0d85wuk/timeoftiger.se/public_html/wp-includes/functions.php on line 6114
Mumin igen – TimeOfTiger

Mumin igen

Hem » Mumin igen
Jag har missat nästan hela fina vårdagen med sol. Fortfarande är det skönt ute på altanen och storspoven sjunger. Pojkarna har burit fram utemöblerna och nu hade jag nästan kunnat sitta där, i bara nattlinnet. Hoppas på många lika underbara dagar denna sommar! Yade och Lis-Marie är på Norrmalm och hopptränar, skönt för dem! 
Nåja, jag har i alla fall avslutat en bok, i mitt trötta elände ensam i sängen.
Jukka Laajarinne- Mumin och tillvarons gåta (finns alltså även på svenska)
 
 
Vi fortsätter alltså på Mumintemat. Här ser man mumintrollen i ljuset av Sartre, Heidegger, Kierkegaard etc. Naturligtvis intressant, och en tankeställare- hur filosofiska muminböckerna egentligen är! Tiden då Tove Jansson var verksam var eksistentialismens tid, och i den intellektuella kretsen där hon rörde sig var väl de flesta bevandrade med olika filosofiska riktningar och hade läst ffa eksistentialisternas böcker. Jag tror inte att all filosofi dyker upp i Muminböckerna av en lycklig slump, utan historierna är väl genomtänkta. Ändå känns böckerna så naturliga, som om de var födda alldeles av sig själva!
Att läsa den här boken ger ju ingenting om man inte läst muminböckerna.
Även för dem som tycker att skönlitteratur är tungt och tidsödande kan jag utan omsvep rekommendera varenda muminbok. Det tar inte för en vuxen en lång tid att läsa dem, och alla de är väldigt bra. Ändå får man sig en riktig skönlitterär stund som stannar kvar resten av livet (det har det gjort åtminstone hos mig.)
Läs i kronologisk ordning (även om det inte är ett måste)
Kometen kommer
Trollkarlens hatt
Muminpappans memoarer
Farlig midsommar
Trollvinter
Det osynliga barnet
Pappan och havet
Sent i november
2 sista böckerna är kanske lite mera för vuxna, men nog kan ett litet barn få glädje av dem alla! Mumin hade inte som syfte att uppfostra eller fungera som förebild, något som fick kritik då böckerna kom ut! Och visst var det många tröttsamma uppfostrande barnböcker som kom ut förr i tiden- med kärnfamiljen, traditionella könsrollerna och mycket mera skrot. Men inte vet jag om jag gillar många dagens barnböcker heller. Allt ska vara så ”tokigt”, upp och ner, oförutsägbart, verkligheten helt förvrängd, som om det låg ett egenvärde i att vara knäpp och rörig. (Det kanske är eksistentialism förresten?) Muminböckerna är precis i min smak, de försöker inte imponera på läsaren eller väcka någon reaktion, de bara är. Saker och ting händer, och varje person behåller sin egen unika karaktär på ett trovärdigt sätt. Sen kan man ju tycka att t ex hattifnattarna och Morran är surrealistiska som varelser, men för mig som vuxit upp med dem är de verklighet. Vad vore världen utan dem???
 

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *