Aj! När jag hoppade av hästen för två veckor sedan var den där igen. Skärande smärta i knäna som jag haft sedan våren 2011 då jag fick ledinflammation i båda knäna i samband med en förkylning. Till en början var knäna även röda och svullna men senare var smärtan vid uppförs- och framförallt nedförsbacke, eller i trappor, mitt enda symtom. Att springa kommer förstås inte i fråga alls, men jag har ju aldrig sprungit så det stör mig inte. Rida kan jag däremot utan bekymmer, och det är endast under de värsta perioderna som jag har känt av knäna vid lätt ridning.
Jag mår bra, och jag har mått så bra att vid 40-årskontrollen glömde jag nästan nämna knäna.
Våren -14 lessnade jag dock, då ledbesvären spred sig även till fingrarna. Eftersom Greger hade blivit botad från sin tennisarmbåge, snabbt och effektivt, med hjälp av akupunktur, så gick även jag dit. Jag blev helt tveklöst bättre i knäna, och periodvis har jag varit nästan symtomfri, vilket aldrig har hänt sedan jag insjuknade. Under en stabil period tog jag en paus från behandlingar, och det funkade bra i ett par månader. I Tjeckien klättrade jag t om upp i det svarta tornet i Ceske Budejovice, vilket är nästan oerhört med mina knän.
Det finns få så jobbiga saker som smärta. Vi kan inte överleva utan smärta, men samtidigt är det inte människans naturliga tillstånd att ha ont. Smärta äter upp energi och gör oss trötta och arga. Smärta kan också göra oss rädda. Vi funderar på vad den beror på och om den blir värre. Om den knäcker oss och förstör vårt liv. Om den förhindrar oss från att göra vad vi vill göra och vad vi brukar göra. Smärta kan störa sömnen och då är det kört. Utan sömn inget bra liv.
Ibland är smärta även tecken på att någonting farligt, som hotar våra liv, är på gång. Tack och lov är det mycket sällan så.
Många människor ser som sin självklara rättighet att vara helt friska och fullständigt befriade från smärta. Vid minsta lilla åkomma, oavsett om de är 90 år, börjar världens klagovisa. Aldrig faller det dem in att det finns de som har det värre! Men enligt min erfarenhet har åtminstone hälften av medelålders människor någon form av ”krämpa”, som orsakar smärta och obehag av och till.
Jag är läkare och därmed yrkesskadad. Jag vet att skolmedicinens kunskaper och samhällets resurser är begränsade. Vi får inte hur mycket hjälp som helst. När smärtan kommer från rörelseapparaten, såsom den oftast gör, är den i stort sett enda behandlingen som erbjuds antiinflammatorisk medicin (samma sak med mindre variationer, Ibuprofen är receptfritt) och i bästa fall en remiss till sjukgymnast. Därför kan det ofta vara lika bra att köpa Ipren själv och söka upp sjukgymnasten på en gång, utan doktorn som mellanled.
Tyvärr går det inte att massera eller manipulera bort en ledinflammation. Jag har varit hos naprapat som botade min rygg när jag efter en plötslig snärt fått ryggskott, och hos en sjukgymnast som rättställt mitt bäcken som fastnat i snett läge efter en vurpa från en häst.
Så att säga alternativa behandlingsformer, som allt mera börjar accepteras av skolmedicinen, och som jag har provat, är akupunktur och zonterapi. Båda har fungerat, men därmed tror jag inte att allt fungerar på allt. Får jag problem med hjärtinfarkt, diabetes, cancer eller blindtarm, går förstås till sjukhuset. Det gör jag också om jag bryter benet. Men om jag får problem med måttlig ledinflammation, tennisarmbåge, eller migrän, kan jag mycket väl tänka mig uppsöka akupunktur istället. Jag har någon gång i mitt liv ätit olika kvinnohormoner, och jag lovar att det kommer aldrig mera att hända, så ifall jag behöver hjälp med hormoner är akupunktur enda alternativet även då.
Så här ligger jag igen. Jag är glad att det finns hjälp för mig att få. Jag är glad att jag kan röra på mig och att jag kan göra det mesta jag känner för, inklusive ridning. Jag kan se, höra, lukta, smaka, kommunicera, förstå. Jag kan ge och ta, jag kan hjälpa andra. Jag kan äta och sova. Jag kan känna.
Det finns större problem än mina knän. Men jag är glad om de blir bättre.
Har Du som insatt i hur kroppen fungerar någon förklaring hur akupunktur kan lindra smärta?För mig låter det helt otroligt att några nålar inkörda i huden skulle kunna hjälpa.
Återkommande smärta påverkar inte minst humöret.
Själv har jag återkommande smärta i ryggen,jag har aldrig varit hos läkare. Två aspirin till morgonkaffet har hittils varit tillräckligt men jag har märkt att smärtan blir mer och mer handikappande i vardagen. Lite orolig är man allt.
Hoppas att akupunkturen hjälpt Dig och att det känns lite bättre,det är synd på så fina ben.
Ha en fin dag.
Fd
Ja,man har ju hört många som blivit hjälpta av akupunktur så någon sanning måste det ligga i det.
Ja,och omvänt kan nog en pressad livssituation kanske förvärra och kanske till och med utlösa diverse sjukdomstillstånd. Jag får nog på allvar hitta någon som kan krama åtminstone min rygg:),hälsan är viktig.
Fd
Intressant inlägg på flera sätt. Jag håller mig dock till akupunkturen. Smärta är så komplicerat och jag jobbar själv mycket med acceptans, eller att få den 🙂 Vid ett tillfälle för några år sedan men efter att min smärthistoria satt igång så uppsökte jag Dr Nie på Essingen. Ett väldigt speciellt besök och lite orolig var jag eftersom hon säkert behandlade minst 30 patienter samtidigt och jag inte kunde röra armarna tack vara nålarna i händerna. Men tankarna på eventuell brand eller annat otäckt fick jag helt enkelt tränga undan. Första gången jag var där, efter en timmas behandling, så var jag smärtfri i 9 timmar för första gången på 2 år. En otrolig känsla. Tyvärr gav vidare behandlingar inte alls den effekten. Däremot har jag funderat på att ändå ta lite akupunktur några gånger nu, i stället för massage. För det kan vara ganska skönt att ligga med nålarna i tycker jag.
Jag tror att nålarna är insmorda med starka,smärtstillande medel. I min föreställningsvärld kan det helt enkelr inte fungera med nålar instuckna väldigt ytligt i kroppen. Skulle jag vilja bli en framgångsrik akupunktör hade jag doppat nålarna i morfin.
Fd
Jag gillar dina teorier. Dock har jag så gott som ingen vilosmärta så det finns inget som kan försvinna "på en gång".
Det viktiga är att det lindrar smärta och många intygar ju att så är fallet. Metoden har väl också varit föremål för vetenskapliga tester efter vad jag förstår.
Hoppas att smärtlindringen håller i sig och att Du får en fin dag!
Fd
Usch så tråkigt med knäna, hoppas det går över fort så du känner dej ok igen. Trots allt har vi det så bra här i Sverige och jag är tacksam att jag bor i ett så "rikt" land. Önskar dej en fin 2:a advent!
Vad glad jag blev när jag hittade din blogg! Här kommer jag att titta in med jämna melllanrum.
Inlägget om smärta var väldigt intressant och visst ställer den till med en hel del elände.
Jag provade akupunktur flera gånger under de åren vi bodde i Peking och även andra kinesiska, alternativa medicinska möjligheter som "koppning" vid en inflammation. Och de hjälpte verkligen.
Önskar dig verkligen god bättring med knäna och hoppas akupunkturen hjälper dig ( Men den har ju begränsningar som du så klokt skrev)
Men vad jag förstått så får man inte i Sverige om man är leg. sjukgymnast eller sjuksköterska sätta nålarna på det sätt man gör i Kina p.g.a. risk att förlora sin legetimmation. Jaag kan ha missuppfattat saken. Säkert finns dock undantag…
Önskar dig en trevlig helg.
På tal om akupunktur så hände en komisk grej för många år sedan. Jag gick på akupunktur och efter en sådan behandling cyklade jag till skolan. Väl framme när vi står utanför salen och väntar känner jag mig lite konstig i huvudet och då upptäcker jag att nålen sitter kvar högst upp på hjässan 🙂 Nej men oj säger jag jag har ju en nål i huvudet, drar ut den och lägger ner den i kappfickan. Gissa om kursarna såg förvånade ut 😉
Krya på dig 🙂
och tack för din kommentar inne hos mig.
Kram Christina
Haha, hoppas att du inte hade cykelhjälm…
Hej!
Kloka, tånkvärda ord att läsa, tack 🙂
Önskar att du snart får bli bättre i knäna.
Allt gott, Frida
Ska kika runt hos dig nu, det känns trivsamt här:)
har du följt mig? 🙂
Men din stackare, vad jobbigt att ha ont 🙁 Skönt du hittat något som hjälper, om än bara temporärt.
Det är stora pengar som varje år omsätts i alternativ medicin. Tänk ifall folk kunde skänka åtminstone en tiondel av det till vetenskaplig forskning.
Att bli akupunktör är nog väl investerade pengar,läste lite om Dr.Nie och hennes affärside var ju briljant,trettiotal patienter på samma gång a’ 250 kronor per behandling.
Man har valt fel bransch.
Ha en fin dag!
Fd
Men usch, fint med en positiv inställning men jag hoppas verkligen du blir kvitt smärtan!
ehh vem har sagt att jag har kronisk trötthetssyndrom?
Ah okej, men du får gärna följa mig om du nu vill. jag finns på bloglovin’
och kommentera lite då & då
då blir jag glad
(glömde säga det 😛 hehe)
Svar på kommentar: Min största smärta sitter i bröstkorg och bröstrygg pga Tietzes syndrom som jag nu haft sedan 2009. Dessvärre en smärta som aldrig någonsin släpper. Många som har det får det i skov men på mig har det bitit sig fast ordentligt. Har varit sjukskriven snart i tre år. Fick diagnosen fibromyalgi för något år sedan, som jag kan känna mig lite skeptisk till men försöker förhålla mig till. Hoppas du har en fin andra advent <3
Hej! Vad roligt att hitta in till dig! Verkar som vi har en del gemensamt, som att bo på landet och gilla hästar.
Jobbigt med smärta! Jag har problem med ryggen som smärtar då och då, njae, nästan jämnt faktiskt men på något konstigt sätt så vänjer man sig.
Vi ses igen!