Det sägs att det enda bestående i livet är förändring. Nu är sommaren slut, precis som jag befarade… Imorgon börjar jag jobba igen. Luften har svalnat. Mörkret smyger sig på om kvällarna. Sommarcafeet på missionshuset slår igen, och till och med Greger hann få sin mjukglass som han hela sommaren drömt om, under den sista halvtimmen som cafeet var öppet… Den fina vintage-morgonrocken hängde kvar, och då slog jag till. Jag har tittat på den från första början, och pengarna går ju faktiskt till gott ändamål.
Den största förändringen var dock att storebror flyttade till Lycksele, till sin pappa, för att gå skola där. Lillebrorsan grät i floder, han bröt fullkomligt samman. Men tur är att vi har den andra storebrodern kvar. Hela kvällen har de lekt tillsammans, hoppat studsmatta, spelat fotboll och minecraft. De ska även sova i samma rum.
För mig gick det ganska bra att lämna pojken till sin pappa, men det känns lite hemskt att tappa kontrollen kring hans vardag. Tur att han reder det mesta själv också.
Trevlig 40-årskalas var det igår, dock dansade jag inget. Och närmaste dagarna fortsätter vi fira Lina, min bror och Greger förstås!
Det blir kanske trevligt att jobba imorgon. Kanske har jag rentav saknat jobbet lite. Och snart, snart är det dags att börja sätta igång Yade igen. Hon har förövrigt tappat de flesta av sina muskler, men med lite jobb lär de återuppstå.