Bok 3, Så Dumt!

Dagens bok är         
Mia Törnblom: Så dumt!
Jag har läst hennes böcker om självkänsla och tycker att de är bra, om än lite sega.
Det här är Mias självbiografi. Hon är en fd knarkare och heroinist som blivit fri med 12-stegsmetoden. Boken beskriver missbrukarvärlden, vilket är intressant eftersom jag inte har rört mig i sådana kretsar själv. Den berättar också om en kris, och tillfrisknande. Den berättar om hur och varför Minnesotametoden fungerar. Hela missbruksbeteendet bygger på lögn. Man urskuldar alltid sig själv och skyller på alla andra, plus att man börjar själv tro på sina lögner. De som man har sårat mest hittar man mest fel på. Visst är det konstigt?
Men det är alltid möjligt att få förlåtelse och börja om, om man verkligen vill. Därför är det här en bok om hopp. Boken lyfter hur viktigt det är att GOTTGÖRA konkret och ställa till rätta det man har gjort orätt. Det kan vi alla människor tillämpa.
Jag har under helgen också läst en självbiografi av en släkting, som beskriver en svår uppväxt med psykiskt sjuk förälder. Den gjorde mig ledsen, även om författaren blickar framåt och inte har blivit alltför bitter. Det är en stor styrka att finna glädje och tacksamhet i det man har, även om man hade önskat sig att man fått mera. Det är svårt att vara utsatt barn, då man inte har någon chans att försvara sig.
I övrigt en fin vårdag, har umgåtts med min kära häst och berättat för henne att jag älskar henne också. Ikväll kommer pojkarna hem och sportlovsveckan är över. I veckan har jag inte en endaste jour så det känns nästan som att jag är ledig!

Tiger time again och en bok

Gångna veckan har varit tung, kantad av jobb och konflikter, men även härliga nya bekantskap och mycket lärorika moment både på jobbet och inuti mig själv.
Jag har på riktigt blivit orolig för hästen, då hon kliar sig så mycket. Huden ser ju helt fin ut så jag har svårt att tro på eksem eller dylikt. Kanske löss? Jag ska titta med ficklampa och förstoringsglas senare idag.
I måndags hade vi hoppträning och hoppade återigen bana. Yade hoppar hellre räcke än kryss, men när man börjar få problem (otakt, småhopp, rasat hinder) över ett litet kryss på 50 cm kan man förstås fråga sig vad är felet? Jag kom på att felet var min egen ridning, eller snarare brist på den. Jag började rida, ramade in hästen, drev ordentligt och gav samtidigt stöd och styrde målmedvetet. Plus att jag satt kvar och hoppade först när hästen hoppade istället för att sitta på halsen, blunda och vänta. Och se så bra det gick sen! Det är just det här som gör min häst så ”svår”, fast hon är så snäll, och pålitlig. Att man måste alltid, alltid RIDA henne. Samt hänga med i hennes stora steg förstås!
Fortsätter beta av böcker i min spännande serie.
Idag är på tur          Jehåvas jäveln av Henrik Pettersson
Killen är uppvuxen inom Jehovas vittnen och gått ut ur rörelsen i vuxen ålder, fast ung.
Boken är nyanserad, inte svart-vit, och skildrar människotypen som bara måste göra det han måste göra. Som att gå ur Jehovas vittnen. Fast det inte är roligt och fast man inte får någon belöning alls för det, i alla fall inte kortsiktigt. Enda uppenbara fördelen, som ingen kan ta ifrån en, är att man i slutändan kan titta på sitt liv och konstatera: det här ser ut som jag. Inte perfekt, men det här är jag och det är ok. Det här är mitt liv. Jag är själv en sådan människa och förstår så väl alla plågor det innebär.
Boken har några tillspetsade händelser som föga förvånande har med blodtransfusion att göra, som jag misstänker är påhittade för att ge boken mera dramatik. Som läkare tycker jag att dessa känns överflödiga, men kanhända att någon annan känner helt annorlunda.
Idag underbar väder, men fruktansvärd blåst, ska ut med hästen och sedan tillbringa kvällen med min älskade man.

Bok 1, Dalai Lama Lycka

Tiden då det hände mycket i mitt liv, för några år sedan, läste jag väldigt många bra böcker. Eller sen var det så att jag var så mottaglig att jag förstod budskapet i varenda bok! Nåja, vi låter det vara osagt hur det var men nu följer en serie av mina favoriter. Det är inga skönlitterära verk, utan vem som helst kan läsa dem på kvällen efter jobbet på cirka 1 vecka. Eller snabbare.
Bok nr 1 blir Dalai Lama/Howard C.Cutlers Lycka! En handbok i konsten att leva.
Jag minns att jag tyckte att Howard C. Cutlers vetenskapliga inlägg var något dryga och torftiga, men när man kom till Dalai Lamas del så lyckades boken ändå förmedla hans otroligt lugna, snälla och älskande filosofi. Ett exempel: I vårt samhälle, om man är arg, kan man bygga ”terapin” på att skrika och slåss (en boxningssäck t ex) och när man rasat och hetsat upp sig till max så tror vi att någon form av läkning sker i vår själ. Dalai Lama är av motsatt åsikt- hans övertygelse är att man inte ska elda upp sig igen utan praktisera vänlighet och lugn istället. Hans övertygelse är att vårt eget bästa går hand i hand med andras bästa, och hög moral.
Vi diskuterade mobbning på jobbet, och jag hade klockrena (?-tycker jag själv) åsikter och synpunkter tack vare den här boken.
Så-rekommenderas!