Anders Hansen, en lysande folkbildare, har under våren-26 kommit med en ny bok, Hjärnans akilleshälar. Jag har läst många av hans böcker tidigare och det har öppnat mina ögon bl a för fysiska aktivitetens läkande kraft. Jag har också blivit mera medveten om min hjärnas automatiska tankebanor vilket har hjälpt mig att förhålla mig till livet lite mindre dramatiskt, något som har varit positivt för min utveckling och mående.
Jag har redan tidigare reflekterat över att Anders Hansens böcker saknar all psykologisk, för att inte tala om andlig, perspektiv. Men eftersom ämnet då hade blivit alldeles för stort och komplext har jag accepterat det. Anders Hansen verkar för sin egen del tänka att livet, läs vi människor, är endast molekyler som fungerar på ett förutbestämt sätt. Jag läste dock en mycket bra och träffande referat om aktuella boken i Läkartidningen. Där påpekar man att det som Anders Hansen tycks bevisa, motbevisar han likaväl. Eller hur förklarar man annars att hjärnans tendens att dela upp folk till ”vi” och ”dem” och avhumanisera ”dem”, ledde till att t ex under andra världskriget en del av folket accepterade koncentrationslägren och t om utförde alla grymheter, medans andra tog bestämt avstånd. Om nu allas våra hjärnor fungerar på precis samma sätt och alla högra dimensioner saknas, hur förklarar man sig då dessa fundamentala skillnader människor emellan? Vi kan ju handla helt olika i precis samma omständigheter! Det tycker jag att man bör fundera på.
Boken är inte ”bevis” på någonting. Den kan hjälpa oss förstå hur vissa primitiva reaktionsmönster kan ha sitt ursprung i vår biologi och evolution. Men den förklarar fortfarande inte att och varför människan har ett fritt val, och kan utvecklas och växa i sin andliga potential. Med all respekt för djur, som saknar bakomliggande djupare motiv, och som faktiskt också är individer i allra högsta grad, så måste jag konstatera att det finns vissa saker som skiljer människan från djurriket (och växtriket och stenriket). En av de sakerna är att vi människor har möjlighet att reflektera över samhället vi lever i och vårt eget beteende, ändra oss och utvecklas, samt att vi har ett personligt ansvar för hur vi beter oss. Vi har ett val. Vi har också ett samvete, och det är därför alla förtryckarregimer måste ljuga utan att blinka. Få erkänner frivilligt sig vara giriga och onda. Tvärtom, ju ondare motiv man har, desto mera försöker man framstå som ”god”.
Det går inte att skylla på hjärnans utbyggnad eller transmittorsubstanser och komma ifrån sitt personliga ansvar som människa. Men böcker av detta slag kan öka förståelsen för vilka fysiska och evolutionära krafter som kan ligga bakom olika primitiva beteenden.